Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Hudens byggnad och förrättningar - 3. Om läderhudens värmereglerande förmåga och förkylningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUDENS BYGGNAD OCH FÖRRÄTTNINGAR.
9
nande utseende. Dessa knottror bero därpå, att små vid
hudhåren snedt fästade muskler vid sin sammandragning
resa håren rätt upp och trycka dem utåt mot ytan.
Fenomenet, som hvar och en kan iakttaga på sig själf vid
badning och dylikt, plägar tydligast framträda på lårens
framsida och på armarna.
Vid värme inträder ett motsatt förhållande. Huden
slappnar, kärlen vidga sig och insläppa en stor mängd
blod i huden. Huden blir på grund af blodfyllnaden röd
och betydligt mera värmeledande och värmeutstrålande än
vanligt. Vidare sättas hudens körtlar, de så kallade
svettkörtlarna, af värme i en liflig värksamhet, så att svett
rikligen utgjutes på kroppsytan och genom afdunstning
binder värme. Man vet, huru skönt det käns, att en varm
sommardag få lyfta på hatten och låta det fläkta på sin
svettdrypande panna.
Med denna hudens »reaktioner» mot köld eller värme,
äger kroppen förmågan att inom vissa gränser skydda sig
för att blifva starkt uppvärmd eller förkyld. Men för att
huden skall kunna på ett fullt tillfredsställande sätt
fullgöra sin uppgift att reglera blodströmmen och
värmeförhållandena i kroppen, är det nödvändigt, att den får öfning,
eller, som man kallar det, härdning. Hudens och
hudkärlens små muskler behöfva liksom alla andra
muskler öfning då och då för att alltid och tillräckligt hastigt
kunna träda i värksamhet, då sådant af temperaturväxlingar
påkallas. En hud, som så godt som aldrig utsättes för
fria luften, som alltid är mer eller mindre täckt af tjocka
kläder, som sällan eller aldrig badas och tvättas, och, då
sådant någon gång sker, alltid med varmt vatten, blir
ömtålig och slapp. Den »reagerar» trögt mot köldinvärkan
och tillåter sådan, som kommer smygande såsom till
exempel i drag och dylikt, att mer eller mindre starkt afkyla
kroppen eller någon del däraf, så att s. k. förkylning kan
uppstå, gifvande upphof, än till smärre åkommor såsom
snufva, hosta, heshet, reumatism o. s. v., än till lifsfarliga
sjukdomar såsom lunginflammation, lungsot och andra.*)
Allmänheten söker i regel sitt skydd mot den så
fruktade förkylningen i en massa af kläder och tänker
*) Se »Hvad kunna vi göra mot tuberkulosen ?» af R. von Post,
pris 15 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
