Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och smörjningar. De indo-ariska folken höllo sig länge till hela
sitt grundväsende, sin tro och sina lefnadsvanor, strängt skiljda,
ej blott från de vilda tartariska nomadhorder, som begränsade mot
norr, utan äfvén från deras sydliga semitiska grannar, de prakt-
och njutniugslystne assyrierna. Som en egendomlighet hos dem
har man anm ärkt att, huru hög grad af bildning de än besutto,
de likväl ingenstädes lemnat efter sig några arkitektoniska minnes-
märken; inga tem pel, inga grafvar, inga palatser och inga — bad!
Men sedan det assyriska väldet slutligen fallit för en indo-arisk stam,
perserna, synas dessa med lätthet tiliegnat sig detta högbildade men
mer sinnliga folks kultur och vekliga njutningslystnad. Euinerna i
Persepolis af Darii d. ä. och Xerxes’ praktfulla palatser vittna om en
persisk furstes lefnadsvanor omkr. 500 år före vår tidräkning 1). H är
har man också tro tt sig äfven finna särskilda badlokaler med vatten-’
ledningar och Plutarch omtalar Alexanders häpnad öfver prakten
i den besegrade Darii bad, hvilka han efter vunnen seger begag-
nade, för att vederqvicka sig efter stridens mödor. Nu först finna
vi badet såsom en bestämd institution, med sin gifna monumentala
yttre form, lånad, som så mycket annat, från de stora byggnads-
folken egyptier, chaldeer och assyrier, hvilka folks egen historia
och lem ningar likväl lemna oss föga upplysning om deras egna
vanor och bruk i ifrågavarande hänseende. Visserligen omtalas af
Plato hos egyptierna praktfulla tem pelbad, der presterna skulle bada
sig två gånger om dagen och två gånger om natten och män
har äfven funnit badscener afbildade på deras monumenter, och att
i Babylon Joachims hustru Susanna ofta badade i en konstgjord
damm veta vi ju äfven. Deremot om talar Moses lag och öfriga
bibliska urkunder bland hebreerna om ständliga och noggranna bad
och tvagningar, dels före och efter offringen, dels såsom nödiga
reningar vid andra tillfällen, oftast utvisande en klok sanitär be-
räkning, så mycket nödvändigare, som i Syriens klim at en ytterlig
snygghet är nödig att förekomma förhärjande hudsjukdomar och
hebreerna stodo i den mångsidigaste beröring med en mängd
främmande folk, som ej alltid utm ärkte sig för sundhet och renlighet.
Hvarje förnämare familj egde på förgården till sitt hus en bassin
för bad och tvagning och det i bibeln ofta omtalade tvättekaret,
som slutligen i Salomos tem pel utfördes i koppar, »tio alnar ifrå
then ena bredden till then andra och fem alnar högt», uppburet
af tolf oxar, blef en förebild till de fontäner som sedan ha prydt
de moriska palatsernäs gårdar t. ex. Lejongården i Alhambra med
dess fontän uppburen af tolf lejon. Här ar likväl öfverallt mer
fråga om tvagningar och kalla doppningar än om egentliga bad.
’) F e r g u s s o n . Palace of Niuive and Persepolis, restored.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
