Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vända vi oss åter till en annan folkstam från arisk rot,
hellenerna, hvilka bem äktigat sig det pelasgiska Grekland, finna vi
redan tidigt en märklig öfverensstämmelse, äfven i fråga om helsans
vård, med de gamle indiernas läror och bruk.
Vatten och värme voro äfven bland dem i äldsta tider de
vigtigaste medel till helsans bevarande och återvinnande. Solens
gud, Apollo, var gudarnes läkare, åt honom och hans sön Asklepios,
kEskulap, upprättades tem pel i närheten af varma helsokällor, dit
de hjelpbehöfvande först efter fasta, tvagningar, bad och rökningar
fiugo tillträde. Solgudens syster Artemis, Diana, dyrkades såsom
vattnenas gudinna, vid floder, källor och bad- och Helsans fagra
gudinna Hygeia, ZEskulaps dotter, hade jem te sin fader tempel,
stoder och altaren vid m ånga grekiska helsokällor och bad,1).
Pallas A thane vederqvickte den trötte Herakles efter hans mödor
med de- varma källor, hon vid Thermopylä lä5
! framspringa ur
jorden, hvarefter varma bad kallas Herkules bad, Herdkleia lutra.
Äfven Homef låter sina hjeltar och resenärer krya upp sig efter
sina äfventyr genom varma tvagningar och bad, genom oljegnid-
ningar och frotteringar. I asklepierna, seskulapstemplen, grekernas
äldsta kända helsovårdsanstalter, utgjorde bad och andra dietetiska
medel den väsentliga sjukbehandlingen.
En frisk, skön och stark kropp i förening med en modig själ
var för greken idealet af mensklig fullkomlighet. A tt harm oniskt
utveckla och omsorgsfullt vårda dessa gåfvor af goda gudar var
också en af de första uppgifter som Greklands vise, dess lagstiftare,
tänkare och läkare föresatte sig genom uppställandet af sunda och
ändamålsenliga lefnadsreglor. Erisk luft, kroppsöfningar och bad,
m åttlighet i m at och dryck och passionernas kufvande genom
tystnad och lydnad utgjorde kärnan i den Pythagoreiska läran om
uppnåendet af detta grekens ideal. Pythagoras, som lefde och lärde
om kring år 550 f. Chr., hade sjelf varit athlet och lärer varit en
ovanligt skön man.
De stora Helleniska hufvudstammarne, Dorier och Jonier, visa likväl
äfven i detta hänseende sin olikhet i karakter och lynne. Dorierna,
Lakonerna, hvilka under en långsam men sammanhållen vandring
från sitt asiatiska urhem till Peloponesiska halfön och Sparta hade
bibehållit de väsentligaste dragen af sitt ariska ursprung, utm ärkte
sig för sin rena solkult, sina enkla seder och sin sträfvan att upp-
’) Den asklepista läkareeden b ö rjar: »Jag svär vid Apollon, läkaren, vid^
Asklepios ocb Hygeia».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
