Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verksamhet, att >kraftigt afieda åt huden vid rheumatiska, neural-
giska och katarrala lidanden, att befordra stoffvexlingen och aflägsna
sjukligt stockade vätskor, att öka eller minska hullet o. s. v. Så-
dana åsigter och tankar finna vi för 2300 ar sedan om gymnastik
och bad och vi finna dem uttalade på ett sprak, lika ädelt och
skönt, som enkelt och klart. Hafva vi månne sedan dess hunnit
mycket längre? Fysiologiens forskningar hafva till fullo bekräftat
de gamles rön om inflytandet af kroppsöfningar och varma bad,
om tröttheten, dess orsak och dess häfvande, om hudtranspiratio-
nens befordrande genom frotteringar och oljegnidningar etc. Vi
kunna derföre med vördnad se tillbaka pa grekens läror om ett
regelrätt lefnadssätt och tacksamt hågkomma de välgerningar, äfven
sednare tider undfått från grekens gymnasion.
Sedan vi nu sett i hvilket nära och naturligt sammanhang
badet på Platons och Aristoteles’ tid står till den grekiska gymna-
stiken, skola vi något närm are betrakta den bild ai ett grekiskt bad,
som den tidens medicinska och andra författare lem nat oss ).
För begreppet bad i den allmänna bemärkelse vi begagna
detta ord, hade icke grekiska språket, lika litet som det latinska,
något motsvarande uttryck 2). V attenbad benämndes Jutron, hvilket
egentligen betydde tvagning (lavatio, lotion, Isl. laug), och svett-
bad, i torr eller fuktig värme, pyria, (laconicum, sudatio, stofa,
etuve) egentligen uppvärm ning vid strålande eld. Balaneion (bal-
t) E n k o rt fra m stä lln in g af en b eröm d lä k a re från sam m a tid , D i o k l e s om
h u ru en fri grek b ö r tillb rin g a sin dag, to rd e h ä r fö rtjen a en p lats.
S tra x t sedan m an stig it upp fro tte ra r in a n h ela sin kropp te m lig en länge,
m en sa k ta och je m n t, m ed h e lt lite t o lja i handen, h v ilk en so m m a rtid e n
blandas m ed v atten , d e ru n d e r sträc k an d e och b öjande alla lem m ar. S edan
m an tv ä tta t sig m ed fris k t v atten och g jo rt sin öfriga to ile tte g ar m an till
sin a sy sselsä ttn in g ar elle r p ro m e n erar. E ö re fru k o sten , som in tag es vid
to lftid e n , g å de u n g a och frisk a a tt öfva sig i g ym nasion, de ald re och
klen a d erem o t till b ad e t eller annan u p p v ärm d lo k a l, a tt la ta fro tte ra och
o ljeg n id a sig och ta g a e tt p assande bad. E fte r fru k o sten en k o rt »m iddags-
söm n», å te r arb ete, p ro m e n ad och d y lik t, tills m an före h u fv u d m a ltid en
ånyo öfvar sig i gym nasion, m ed k alla b ad fö r de unga och k ra ftig a ; olje-
g n id n in g a r, fro tte rin g a r och v arm bad å te r fö r de gam le och svagaie.
H u fv u d et skötes m ed särdeles om sorg, b ö r icke vätas i b a d e t, sm orjes i
s tä lle t m ed olja och v a tte n eller olja och vin och afto rk as väl. E fte r sa val
använd dag, in tag es dagens h u fv u d m å ltid , stra x t fö re eller e tte r solens
n ed g ån g . ,
2) B a d k o m m er från san sk ritsro te n b ad h — fö rd ju p a , är slä g t m ed grek. ^ cc^ vg’
i
djup, Bu h t h v . doppa, döpa, således lik ty d ig t m ed d op; h a r tro lig en fo rst
e fte r k risten d o m en s in fö ran d e få tt sin n u v aran d e betydelse i g erm am sk a
sp råk en .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
