Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocli Sicilien fingo småningom vänja den kärfve romaren vid grekens
förfinade vanor. I de publika gymnasierna, sådana de voro i de
rika oeli yppiga grekiska handelsstäderna, såg han, kanske med
rätta, ieke annat än platser för veklig njutningslystnad och att
sjelf deltaga i palästrans öfningar och lekar, ansåg han både narr-
aktigt och under en rom ares värdighet, då han utan besvär kunde
skaffa sig ögonfägnaden af att se. grekiska krigsfångar och lejda,
dresserade gladiatorer bulta sönder hvarandra. Men i de väl och
präktigt inrättade grekiska baden fann han derem ot både en stär-
kande vederqvickelse och en njutning, åt hvilken ingen så lidelse-
fullt hängifvit sig och ingen så missbrukat, som ju st rom aren. En
öfvermodig segrare har likväl i alla tider haft en egendomlig svaghet
att först tillegna sig den besegrades fel innan han lärt sig se hans
dygder!
E fter kriget med Pyrrhus och efter Siciliens eröfring ( 2 4 0 f.
Chr.), börjar bruket af varma bad och »grekiska frotteringar och
svettningar» ^ bli allm änt bland rom rarne och till aedilernas embete
hörde på Cato d. äldres och Scipio Africani tid ( 2 0 0 f. Chr.), att
äfven vaka öfver ordningen och en lagom värme i de allmännå
badstugorna, hvilka då visserligen voro helt små, anspråkslösa och
mörka, och mera sparsam t begagnade 2). Men ännu länge betrak-
tades dessa nya bruk, liksom hela den grekiska läkekonsten, med
ovilja och misstroende, till dess under Sulla och Pompejus (100—
5 0 f. Chr.) en snillrik grekisk läkare, A s k l e p ia d e s från Prusa 3),
begåfvad med ovanlig energi, lyckades att äfven i Eom tillvinna
aktning och erkännande åt de grundsatser, som genomgå den gre-
kiska läkekonsten och helsoläran. Med återhållsam het i m at och
dryck, med frotteringar och massage, med kraftig motion i frisk
luft, med svettning framför strålande eld eller i solvärme och med
varma bad eller med kallvattenbehandling, psychrolusia, förstod
han så väl sköta om rom rarne, hvilka fujmo behag i så enkla
medel, att man kan anse det grekiska badets välde från denna tid
befästadt i Italien och det romerska riket. Hans vän Cicero,
byggde nu grekiska bad på sitt Tusculum och sina öfriga landt-
ställen, i hvilka en torr lakonsk. svettbadstu,’ särskildt omnämnes,
och en förnäm romare, prtetorn Sergius Orota, uppfann vid denna
tid en väsendtlig förbättring af badrummens uppvärmning genom
1) a X s i u a a z a v .a i n u o i a i —
2) Seneca Epist. 86.
3) Samma Brussa i asiatiska Turkiet, hvars thermer. från äldsta forntid till
våra dagar åtnjutit det största anseende i Orienten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
