Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att låta elden passera under de dubbla (»sväfvande») golfven och
i de ihåliga väggarne, en anordning, som sedan blifvit karakteristisk
för ett rom erskt bad och noga bésknfves af arkitekten jitru v iu s^.
Vid denna tid var det äfven som rika romare borjade siå mg ned
i de natursköna nejderna kring N eapolitanska bugten oeh hai blefvo
förtrogna med grekernas lif i de grekisk-oskiska _stadeina, sasom
Stabiee Pompeji, Puteoli och Bajse, hvilka bada sista stallen snait
blefvo’ den tidens mest beryktade badorter, d erb ad ru m m en afv en
uppvärm des med naturliga ur jorden uppstigande heta
en underbar tilldragelse blef det vår tid forunnadt, att afyen i dess
minsta detaljer kunna studera det lif af blandade grekiska och
romerska vanor, som fördes i denna trakt. Pom peji med kiin0lig
gande städer blef som bekant den 24 Aug. 79 lefyande begvafvet under
ett askregn från Vesuvius, ett fast lavatäcke bredde sig yttei i aie
skyddande öfver denna bit förgången kultur, tor att eftei 17 sekle
låta en ny tid undrande g e n o m v a n d r a d e uppgrafda gatorna, to ig u i
och b o n ia r n e , och visa den en lefvande illustration ill de ofta
dunkla och bristfälliga skildringar ur den tidens lif, so“ ^ telaGJie"
lem nat oss. På sidor ur detta lif torde vara sa piaktfullt belysta
som dess bad. Från och med det enkla badrum m et vid sidan al
köket och det eleganta privatbadet i Diomedes villa till de ganska
storartade publika baden, med sina skiljda afdelmngar for man och
qvinnor, eger man tillfälle sftudera alla de lem ningar, som beholves
för att klart förstå hvad en arkitekt som Vitruvm s och en lakaie
som M. Aon. C e l s u s berättat oss om dessa inrättningar och deras
bruk. De sist uppgrafda stora baden (1856— 65), de Stabianska
therm erna, äro af synnerligt intresse, såsom en bild af ett 10”
seradt grekiskt gymnasium, der ett präktigt efter nyaste metod
inrättadt bad på en sednare tid^gjort ett betydligt inträng pa det
gamla gymnasiets öfriga lokaler ’). t
I Rom hade m ot republikens sista tid badet blifvit ett sådant
behof, att den rike Agrippa, Augusti vän och måg, under den tui
han var aidil ensam lät uppföra 170 badstugor och derjemte an-
lä-rga de första thermer efter m önstret af ett grekiskt gymnasium,
framför hvilka han också med fin takt uppställde Lysippos s be-
römda Skrapare, en värdig prydnad för ett offentligt bad. Sedan
badet blifvit så populärt började de romerska Im peratorerna finna
i) Om detta bads äldre historia lem nar oss en i detsam m a funnen latins
skrift från m inst 70 år före C hr. den upp.lysnmg a tt »C. U lm s och p - A“nll)s
hafva enligt D eknrionernas beslut lå tit uppfora detta lacom cum och detta
frotteringsrum sam t återställa denna palästra och täckta pelargang». en
lakonska b ad stu n h ar troligen sedan få tt ge plats at det m odernare baoet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
