Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bad. Hvar och en som eu gång blifvit förtrogen med denna bad-
form skall lätt inse det gagn sådana anstalter måste hafva utöfvat
på helsötillständet inom en garnisonevad armé, särdeles om man
betänker den icke obetydande rol, som en erfaren badbetjcning med
dess masseringar, frotteringar etc. hade vid många sjukdomars be-
handling. I hvilket fall som helst är mah skyldig fästa afseende
äfven vid de åsigter i detta ämne, som i Rom uttalades af sådana
medicinska auktoriteter som en C e l s u s , en G a l e n u s , äfven om båda
kunna anses mera inspirerade af grekisk än af romersk anda. Den
förre, hvilken lefde i Rom under Tiberius, Caligula, Claudius,
har i ett halfpopulärt medicinskt arbete bland annat gifvit sin
samtid så förträffliga råd för ett klokt lefnadssätt i allmänhet, att
de gerna än i dag kunde tjena såsom mönster, om man icke äfven
egde de grekiska förebilder, hvilka han vetat begagna på ett mästerligt
och sjelfständigt sätt. Greken Galenos, sjelfherrskaren inom helso-
lärans område för hela 15 århundraden, tillbragte nära 40 år i
Rom och var i tillfälle att såväl under den ädle Marcus Aurelius,
som under den utsväfvande Commodus lära känna romarens lif
från de mest olika sidor. Grundligt hemmastadd i den grekiska
hygienen från den tid han i sin ungdom var anställd som läkare
vid ett gymnasium i Pergamus, behandlar han i sina skrifter på
sitt omständliga sätt bruket af bad och anger dervid så bestämda
detaljerade föreskrifter, att de måste utöfvat det största inflytande
äfven på hans egen tid. De åsigter om betydelsen af bad i vid-
sträckt mening för kroppens vård, som båda dessa utmärkta män
framställt, och hvilka synes’varit gällande på deras tid, försvara
sig fullkomligt äfven i våra dagar. Båda betrakta det dietetiska
varmbadet endast som en nödig preparation till kalla öfverskölj-
ningar eller bassinbad för sådana personer, som ej vilja eller kunna
genom kroppsöfning skaffa sig tillräcklig uppvärmning och svettning.
För att se huru Celsi och Galeni föreskrifter efterlefdes torde icke
vara olämpligt, att en middagsstund följa en aktningsvärd romare
till något af deras kära bad, t. ex. i Pompeji till det nybyggda
badet i den gamla grekiska palästrau, och der med honom genomgå
en badning på äkta romerskt vis.
Den ifrågavarande anstalten vid via Stabise (Fig. 1) upptar
största delen af ett qvarter, med gator på trenne sidor och ingångar
från dem alla. Hufvudingången på södra sidan (a) der en port-
vakt, ostiarius, mottager den vanliga afgiften, leder in på en
rymlig gård (b), 100 f. X 70 f., omgifven på tre sidor af portiker
och med en fast tilltrampad gårdsplan, tjenande som p atestra för
gymnastiska öfningar. På fjerde sidan till venster är en stor
öppen simbassln, piscina (c), i hvilken vatten stänijigt inströmmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
