Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin fordel uti att köpa sig folkets ynnest genom att uppföra dessa
valdiga offentliga thermer. hvilka värdigare än mänga andra deras
handlingar bevarat minnet af en Nero 2), Titus, Caracalla 3), Diocle-
tmn m. fl. Det var icke endast i Rom och Italien sådana thermer
uppfördes; i hvarje del af verlden, der en romersk legion någon
tid haft sin station, från Brittannien, Gallien och Spanien till Rhen
och Donau, träffas ännu lem.ningar af något romerskt bad. Yid
betraktandet af detta märkliga förhållande kunna vi icke undgå
att finna de omdömen, som många den tidens moralister uttala om
romrarnes bad i allmänhet, alltför fördomsfulla, då"de, som så ofta
hander, begått den orättvisan att med missbruket också fördö-ma
saken ■)• Utsväfningarue hos förnäma vällustingar föllo dessutom
mer i ögonen än de fördelar, som tusenden af folket hade utaf
denna storartade badinstitution, hvilken kanske hör till de vackraste
och mest välgörande omsorger om allmänna helsovården, som någon
styrelse kan berömma sig af. Låt vara att de kunde missbrukas,
’”n? ! R°m ooh dess Provinsei’ stod likväl för hvarje menniska
ti buds, for intet eller för en obetydlig afgift, ett verksamt medel
till helsa och vederqvickelse, som äfven den rike i våra dagar kan
afundas den fattigaste romare, och den romerska soldaten, kallad
att strida än i Afrikas öknar, än bland nordens snö, hade i dessa
bad rätt använda, tillfälle både att restaurera sig efter krigets
mödor och att härda sig mot temperaturvexlingar. Månne man icke har
ratt att antaga, det all den omsorg och kostnad, som staten eller den
enskilde offrat pa dessa offentliga bad med deras enorma vatten-
ledningar, haft ett bättre_ syfte än att blott tillfredsställa och under-
halla en forslappande njutningslystnad, om vi också måste ogilla
i skrytsamma prakt och vanvettiga slöseri, som utmärka äfven
dessa kejsardömets verk? En •badanstalt af de måttliga dimensioner
som badruinerna vid flera romerska lägerplatser i Tyskland utvisa,
var tillräcklig att efter denna badmetod låta en legion om 5000
man hvarannan dag komma i åtnjutande af ett sådant stärkande
-} öuid Nerone pejus? Q,uid tliem is’ melius Neronianis? Martial. Epigr.
3) Caracallas therm er upptogo en rymd mer än dubbelt så stor som Carl den
XHLs iorg, med en badhusbyggnad lika stor som Stockholms slott, inbe-
raknadt flyglar oeh högvakt, i hvilken- funnos 1600 marmorsäten för de
badande. rjsnsussoN säger i History of Architecture att ingenting iem-
forl.gt med Caracallas bad i storlek och grandios anläggning har någonsin
torr eller sednare vant skådadt i verlden. \
J) Man har isynnerhet fästat mycken vigt vid den gamle bittre Senecas häf-
tiga utgjutelser ofver varma bad, särdeles det gisslande bref han skref éfter
besöket i Scipios gamla villa i Liternum , med dess lilla tarfliga badhus
basom cn ifrig anhängare till en berömd kallvattenläkare Charmis ansåg
han mga uttryck nog starka att beteckna det romerska badets fördömlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
