Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främmande namn. Under namn af stupha, stuffa, (stoba, estitve,
badstofa) omtalas uemligen i Italien på 12 ocli 13-hundratalet ett
to rrt eller fuktigt svettbad, infördt från »ultramontanerna» och in-
rättadt på hvarjehanda sätt, men närm ast liknande sednare tiders
s. k. ryska ångbad. D et härstam m ade egentligen från orienten;
der vi snart skola återfinna dess urbild.
Till Östern var det oekså som deir flyktande romerska bild-
ningen hade medfört sina bad. De sammansmälte naturligtvis der
med grekernas och det Byzantinsha badet är derföre att anse söm
en fortsatt utveckling af det romersk-grekiska, som vi nyss be-
traktat. I Byzanz, eller som det sedermera kallades, Constantino-
polis, funnos vid tiden för Roms eröfring 153 bad och 8 stora
therm er, af hvilka de Arcadianska och Xeuxippi bad skildras så-
som oerhördt praktfulla och anlagda i öfverensstämmelse med de
romerska. U tsatta, liksom alla byggnader i denna stad, för täta
jordbäfningar, fingo baden ofta ombyggas och antogo derföre allt-
mer en efter den byzantiska stilens egendomlighet lämpad’ kon-
struktion och form. Det var bland annat äfven vanligt att de
publika baden och de stora cisternerna förlädes jem te hospitalerua i
grannskapet af de kristna templen, bevisande att den grekiska kyrkan
mindre fiendtligt betraktade dessa inrättningar, vigtiga för den
allmänna helsovården. Cönstantinopel hade den sorgliga äran att
under 1000 ar nästan ensam kämpa för den antika bildningen, under
ständiga strider mot roflystna barbarer, som från alla sidor trängde
det östromerska kejsarväldet, hvars gränser alltm er smälte tillsam -
mans, M ot perser, araber, mot mongoler, taftarer och turkar ut-
gjorde denna stad länge ensam ett kraftigt bålverk för Europa,
tills äfven den föll i museimännens händer och turkiska sultanen
Mohamed den II 1453 här fastade den Osmanska halfinånan på
Sophiakyrkans kupol för arhundraden. Under denna kamp var
det som våra förfäder i 10:de och l l :t e seklet i M ildagård u t-
gjorde den grekiske Kyrialax’s hedrade lifvakt och från sina flitiga
grekelandsfärder, ofver Gardarike. och Holmgård, hemförde många
nya seder och bruk, som de sökte på sitt vis upptaga bland sina
egna lefnadsvanor. I samma Constantinopel gjorde också de fran-
kiske korsfararne, under långa uppehåll derstädes, bekantskap med
det grekiska svettbadet, hvareftor smaken för detta spriddes långt
snabbare i Tyskland och Frankrike än någonsin tusen år förut
bland romrarne. Turkarne funno i Constantinopel otaliga bad, som
de snart inrättade för eget bruk. Mohamed d. II lät 1465 upp-
föra invid sin stora moské ett präktigt bad, hufvudsakligen i by-
y.antinsk stil (se fig. 7, 8), hvilket behållit sig nästan oförändradt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
