Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - II. Badstugubadets väsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ämnen eller da m ättad luft hastigt afkyles, antar en del ånga form
af imma d. v. s. förtätas till små ytterst fint fördelade vattenblåsor
af omgifvande luftens tem peratur, hvilka utöfva samma inverkan
som varm t vatten.
Sedan äldsta tider har man strängt skiljt mellan svettbad i
torr och’ i fu ktig luft. Grekernas pyriatärion, rom rarnes laconicum,
arabernas »innersta rum», turkarnes halvet, germanernas stoba och
finnarnes badstu’ äro alla mer eller mindre torra svettbad, deremot
var romrarnes caldarium, italienarnes stuffa, de flesta moriska och
mohamedanska bad samt sudatorierna vid naturliga therm er att ’
betrakta såsom verkliga ångbad. Finska b ad stu n torde dock kunna
anses som eu blandning af båda, i det luftens fuktighétshalt är i
ständig vexling genom ugnens upprepade begjutning med vatten.
Hvad den tekniska anordningen för uppvärm ning af dessa
olika slags bad beträffar, kan det torra varm luftsbadet värmas,
antingen genom strålande värme direkt från en inre eldstad (kol-
bäcken, glödgade stenar o. d.), från eldkanaler i väggar och golf,
eller fran andra värmeledningsrör, eller ock genom inledda, heta
luftström m ar eller slutligen genom både strålande värme och in-
ledd het luft, hvilken sistnäm nda metod är den fullständigaste
och vanligen begagnad i alla välinrättade varm lufts- och romerska
bad. F a viss fuktighet hos lulten är likväl nödig, hvars m ättnings-
grad eller daggpunkt dock icke får öfverstiga 37— 39 grader och
åstadkommes vanligen genom afdunstairde vatten.
Strålande värme från en intensivt upphettad läm plig värm apparat
är af så egendomlig inverkan, att den för detta ändamål aldrig bör
ersättas genom andra slags värmeledningar, som väl kunna höja luft-
tem peraturen till önskad grad, men aldrig utöfva den stim ulerande
verkan på en naken hud, som de oupphörligt hvarje ögonblick
repeterade värm estrålarne, hvilka genom tränga det neutrala luftom
råde, hvarmed en kropp omger sig, och mer eller mindre omedel-
bart intränga till hudens nerver. Man kan dessutom härvid efter
behag afpassa inverkan, utsätta vissa delar för starkare upphettning,
undandraga andra, da värmets strålar gå liksom ljusets och aftaga
i styrka, med afståndet från värmekällan ’j.
) De gam le grekiske lakarne och isynnerhet m ethodikerna, gjorde ett vid-
sträck t bruk af stralande värme, paroptesis, såsom ett vigtigt om stäm m ande
?• i°n ta rj antIe.1 “ e(lel- Se Coel- A nrelianus m. ii. Vår tid förbiser detta
rorhallande val m ycket eller har åtm instone icke sökt göra sig fu llt’ för-
tro h g m ed d,et strålande värm ets inflytande. H elt visst får solskenets väl-
görande inverkan pa klena personer lika m ycket tillskrifvas dess värm e-
som dess ljus-strålar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
