Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - II. Badstugubadets väsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det fuktiga svettbadet, ångbadet, värmes genom inström mande
vattenångor eller genom afdunstning från heta vattenbassiner eller
kokande cisterner, eller inström mande hett vatten och är vanligen
m ättadt med fuktighet. Luften bör alltid vara klar och transparent
och tem peraturen icke öfver + 50°. Bäst äro de ångbad der stora
vatten- eller murmassor kunna underhålla en jemn tem peratur,
sämst åter de, som värmas genom inledande af öfvefkettad ånga i
ett kallare rum, åtm instone bör sakta ånga insläppas flera timmar
innan badet begagnas, för att fullständigt uppvärma väggar och tak.
Dön lefvande menniskokroppen fogar sig likväl endast mot-
villigt efter ofvannämnde fysikaliska värmelagar, utan sträfvar fram-
för allt att, tvärtem ot dessa, sjelf kunna bestämma öfver sin egen-
värme och käm par för dess vidmakthållande vid en viss bestämd
tem peraturgrad pa ett ganska segerrikt sätt. En blick äfven på
den fysiologiska värmeläran skall förklara detta egendomliga fenom en.-
Da menniskokroppen, som bekant, erfordrar en infe oförändrad
tem peratur af cirka 37° för sina funktioners ostörda gång och då
vi känna, att denna tem peratur äfven bibehålies under den hetaste
sommar och den strängaste vinter och att den endast vexlar några
få grader vid vistelse i luft från — 40° till + 100 ( + 150!) eller
i kallaste vatten l), måste vi inom kroppen söka vissa anordningar,
såväl för dess uppvärmning som dess afkylning, oberoende af vex-
lande yttre förhållanden. Kroppen eger också verkligen förmåga
att till en viss grad a ena sidan m otsätta sig en vådlig afkylning,
genom att dels minska ytans strålnings-, lednings- och afdunstnings-
förmåga, dels hastigt ersätta genom påskyndad inre förbränning
den lidna värmeförlusten oeh att å andra- sidan förekomma en
farlig värmestegring, genom att dels inskränka den egna värme-
produktionen, dels åstadkomma afkylning genom svettafduhstning
och ökad värm estrålning. För dessa ändamål besitter kroppen ett
sjelfständigt värmelednings- och ventilationssystem, stående under
en högst känslig kontroll och regulation, som öfvervakar och
modifierar värmeförhållandena såväl inom hela kroppen som i dess
smärre distrikter. Genom blodcirkulationen med dess dubbelver-
kande hjertpum p fördelas- inom kroppen den värme, som alstras
genom den organiska äm nesom sättningen, ej blott i de större centrala
körtelapparaterna utan i otaliga spridda härdar, oeh genom cirkula-
tionen fördelas naturligtvis äfven inom kroppen den afkylning, som
’l M arteau berättar ora en lyoues ska som vant sig a tt bada i iskallt vatten
och deri kunde tillbringa 4 tim m ar på f. m. och 3 tim m ar på e. rn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
