Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att jag är uppbjuden? vore det kanske roligare, om
jag finge sitta beständigt och kläda vägg, som en divan?
är det inte min ovilkorliga rättighet att vara på
förhand uppbjuden till alla danser, om de också ginge till
tusende på en enda afton?
»Jag kan inte bjelpa det,» sade hon med en knyck
på den lilla blonda nacken; »det gör mig ondt, men
jag rår inte för det.»
A ha, tänkte Axner med bedröfvelse, hon tror sig
redan göra en karl lycklig genom en dans och olycklig
när hon vägrar honom den. Den barnsliga oskulden,
som älskar dansen för dess egen skull och utan
afse-ende på hvem man dansar med, fanns då icke mera
hos henne.
I detsamma närmade sig den unge krigaren, som
dansat nästföregående vals med henne. Fröken Aurora
emottog honom med ett tjusande leende. Hvad som
tjusar en, plågar en annan. Axner tillhörde det
sed-nare slaget. Han vände sig bort.
»Min nådigaste fröken!» hörde Axner den unge
krigaren utropa, »det har lyckats mig öfvertala herr
Torngren , att ge oss en ny vals på köpet.»
»Ack, herr grefve, hvad det var roligt!» ropade den
sköna blondinen.
Axner vände sig om ocb kastade på henne en
bönfallande blick.
»Fröken afslår väl inte min bön om denna vals?»
frågade grefven.
»Nej, berr grefve . . . jag tackar på det högsta,» var
hennes svar.
* Det stack till i Axners hjerta och han vände sig
ånyo bort, för att dölja sin blekhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
