Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Store timrade på skeppsvarfvet. BlefVo bra karlar för
det, ocb Pauli kunde också blifra något, utan att just
der före behöfva jaga Christian II ur landet eller slå Carl
XII vid Pultava. Så kom jag till Petersburg efter den
angenämaste resa. Min Engelsman, en lord med namn,
det minns icke f-n, var förtjust i mig. Jag lärde honom
figta på värja ocb ban mig att boxa. Snart besegrade
jag min mästare, ty det Svenska maneret satte stål i
den Engelska konsten. »Ni bräcker refbenen på mig,»
ropade han en gång, »men bär har ni en guiné för
er läraktighet.» Jag bjöd honom två guinéer för den
första florettstöt, han kunde ge mig. Min bror, ban
fortjente aldrig en kopek en gång, fast han syntes mån
om förtjensten. Den ädle lorden gjorde mig många
tjensler efter ankomsten till den Ryska hufvudstaden,
och den största var hans rekommendation för mig till
Narowski, den kejserlige fägtmästaren. Jag blef en
daglig gäst på hans salar och, till tacksamhet för hans
gästfrihet, slog jag floretten ur hand på alla hans elever.
Jag anhöll hos Narowski om äran af några stötar från
hans hand, men han vägrade det envist. En dag
kommo kejsaren och storfursten upp på salen. Min
figur föll kejsaren genast i ögonen. Jag var som en
Saul bland de hedervärde Ryssarne, kejsaren och
storfursten likväl undantagne. Kejsaren bevärdigade mig
med några ord. I lämpliga ordalag berättade jag, alt
jag var flykting från Sverige och att jag fått afsked
utur krigsljensten, för det jag vid ett tillfälle begagnat
min sabel mot en mängd pack, som ville massakrera
min bäste vän. Min frimodighet tycktes behaga
kejsaren. Slutligen vågade jag hos honom anhålla om en
nåd. Jag anhöll nemligen om den äran att inför
högstdensammes och storfurstens ögon få slå floretten ur hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
