Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Anekdoter om kejsarfamiljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett varmt intresse för de många välgörenhetsinrättningar, som
stodo under hennes protektion, särskildt för
uppfostringsanstalter afsedda för döttrar till fattiga adelsmän. Så länge hennes
hälsa tillät henne det, besökte hon regelbundet de institutioner,
där dessa uppfostrades, och öfvervakade personligen de årliga
examina, kände skolflickorna vid namn och följde deras framtida
öden i lifvet. Hon var mycket tillbakadragen och mycket from,
mycket god, utomordentligt samvetsöm, hängifven allt ryskt och
den ortodoxa läran. Under de månader, som föregingo 1877 års
turkiska krig, understödde hon öppet det slaviska partiet och stod
mycket under inflytande af ett visst kotteri, hvars mest
framstående medlemmar voro hennes biktfader, Fader Bajanov, och
en af hennes hofdamer, grefvinnan Antoinette Bludov, om
hvilken vi vidare få tala längre fram. Mycket olycklig i sitt
äktenskap, sökte hon i religionen en tröst för de besvikelser, hon djupt
kände men dock var för stolt att tillstå. Utomordentligt högt
bildad, läste hon mycket och var au courant med allt, som hände
i den litterära och vetenskapliga världen. Af politiken var hon
varmt intresserad, ehuru hon aldrig offentligt yttrade någon politisk
mening.
Få furstinnor torde hafva ägnat sitt hof samma
uppmärksamhet som hon, och härutinnan lämnade hon aldrig något öfrigt att
önska. Trots detta voro hennes mottagningar alltid kalla och
stela, och det var svårt att känna sig obesvärad i hennes närhet.
Hon var ofantligt vördad och aktad, men hon blef aldrig
tillgänglig, ehuru hon varmt sympatiserade med andras sorger och
fröjder. Till en början hade hon sökt vara sin gemål till nytta,
men hon fann snart, att han hade mycket litet tid att skänka henne,
och att hennes ständiga ohälsa tråkade ut honom. Alla hennes
förhoppningar och sträfvanden hade därföre riktats till och
koncentrerats på hennes äldste son, storfurst Nikolaus, åt hvars
uppfostran hon ägnat den yttersta omsorg, hvarvid hon gick så långt,
att hon läste samma böcker som han och sålunda faktiskt följde
med honom på hans studiebana. Hon älskade honom varmt och
innerligt, och hennes känslor voro fullt befogade, ty den unge
mannen var icke blott ytterst tilldragande, utan äfven begåfvad
med de sällsyntaste karaktärs- och själsegenskaper. Det lider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
