Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Alexanders kärleksaffärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
familjens medlemmar. I sin tidiga ungdom blef hon gift med en kusin,
äfven han en furst Dolgorukij, och då denne efter några år afled
med grefve Benckendorff. Hennes man blef utnämnd till
hofmarskalk hos den nuvarande kejsaren och själf hugnades hon med St.
Katarinaorden. Allt detta för att man, såsom det franska
ordspråket säger, varit noga i valet af sina föräldrar.
Men hur ofta Alexander än varit kär i sina tidigare år, skulle han
komma att falla offer för en starkare lidelse, och en som skulle
leda honom in på en väg, som kunnat sätta hans krona på spel, om
ej ödet och Russakoffs bomb kommit emellan. Jag syftar på hans
kärlek till furstinnan Katarina Mikailovna Dolgorukij, som han
skulle göra till sin hustru efter kejsarinnan Maria Alexandrovnas död.
Hon och hennes äldre syster voro döttrar till furst Mikael
Dolgorukij, som blifvit uppfostrad tillsammans med kejsar Nikolaus’
söner och som på sin dödsbädd anförtrott sina båda flickor i
Alexander II:s vård, hvilken just då uppsteg på tronen. Han åtog sig
uppdraget och lät sända de små flickorna till St. Katarinainstitutet
för unga adelsdöttrar, där han särskildt rekommenderade dem hos
föreståndarinnan. Nu roade det monarken alltid att besöka de
olika uppfostringsanstalterna i hufvudstaden. Det beredde honom
särskild glädje att se barnen tränga sig omkring honom, och han
brukade smeka dem, som om de vore hans egna små. Ofta kallade
han till sig de små flickorna Dolgorukij och frågade dem om deras
studier och deras förehafvanden och beundrade dem för deras
skönhet. Slutligen, då den äldsta var aderton år, anställde han henne
som hoffröken hos kejsarinnan och anvisade henne bostad i
Vinterpalatset.
Länge dröjde det ej, förrän skvallret var moget, och den
rättvisan måste man göra Petersburgsocieteten, att dess känsla för
heder och anständighet uppreste sig vid denna kejsarens glömska
af ett det heligaste honom gifna förtroende. Också fick han
mottaga flera föreställningar, bland andra af grefve Adlerberg samt
grefve Sjuvalov, hvilken senares ställning såsom chef för tredje
afdelningen gjorde, att han fick erfara allt som yttrades om kejsar
Alexander II.
Omkring två år senare uppträdde i sin tur den yngre af flickorna
Dolgorukij, Katarina Mikailovna, vid det kejserliga hofvet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
