- Project Runeberg -  Bakom förlåten till ryska hofvet / Nikolaus I, Alexander II, Alexander III (1855-1894) /
100

(1914-1915) [MARC] Author: Catherine Radziwill Translator: Gustaf Elmquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Kejsarfamiljen år 1881

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TRETTONDE KAPITLET


Kejsarfamiljen år 1881.



VID TIDEN för Alexander III:s tronbestigning utgjordes
kejsarfamiljen af hans farbröder — hvilka jag redan omnämnt
och som, med undantag af storfurst Mikael Nikolajevitj,
skulle helt och hållet komma att försvinna från Petersburgs såväl
politiska som sociala horisont — och af hans fyra bröder samt enda
syster, hertiginnan af Edinburgh. Jag tager ej i betraktande
storfurstinnan Katarina och hennes barn, ej heller de Leuchtenbergska
och Oldenburgska familjerna, eftersom de voro mera aflägsna
släktingar till den nye monarken. Barnen till kejsarens farbröder voro
vid den tiden för unga för att spela någon roll, men hans bröder
skulle komma att vålla honom mera bekymmer, än han väntade

Storfurst Vladimir, som var äldst, hade alltid, äfven då han
var endast pojke, ansetts vara det bästa hufvudet inom
kejsarfamiljen, tack vare den oförsynthet och framfusighet, som dref honom
att lägga in sitt ord i alla möjliga frågor. Otvifvelaktigt var han en
vaken man, men med den vakenhet, som består däri, att man
tillägnar sig andras idéer eller upprepar andras ord, som om de vore ens
egna; men på samma gång var han okunnig, ärelysten och
intrigant. Han ägde ett godt minne, slagfärdighet och briljant
konversationsförmåga, men alltsammans var mycket ytligt, och han
var en fullständig illustration af det gamla ordspråket »Grattez
le russe
», etc. Han ansågs äga en stark karaktär, medan han
endast var brutal, liksom hans fjäskande artighet mot kvinnor
endast var maskerad sedeslöshet. Han hade tillägnat sig
hemligheten till framgång i våra dagar, konsten att framhålla sig själf,
och han försummade intet tillfälle att praktisera den.

På samma gång var storfurst Vladimir äfven mäktig af vackra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakom/1/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free