Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Alexanders ministrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kännedom om finansiella ärenden och problem. Han var ej längre
ung, men ännu en mycket energisk och beslutsam man. Utom
denna rent ytliga kännedom visste man intet vidare om honom,
och ingen kunde fälla något omdöme, huruvida han kunde vara
lämplig eller icke för den viktiga post, till hvilken han af sin
monark blifvit kallad.
Det fanns personer i Petersburg som menade, att Pobedonostsev
var ansvarig för utnämningen. Men detta är fullkomligt oriktigt.
Den skedde nämligen på personligt initiativ af kejsaren, som
blifvit på det högsta frapperad af en af Visjnegradskij utgifven
broschyr angående Rysslands statsskuld, hvilken råkat i hans händer.
Han skickade efter skriftens författare och hade med honom två
längre samtal, hvarefter världen blef slagen med häpnad vid
underrättelsen, att Ivan Alexejevitj Visjnegradskij fått i uppdrag
att söka bringa reda i ryska rikets rubbade finansväsen.
Huru svår denna uppgift än var, kröntes den med framgång.
Omsider hade Visjnegradskij lyckats reda ut svårigheterna, så
att hans efterträdare endast hade att skörda frukterna af hans
nästan öfvermänskliga arbete. I sina idéer angående bästa
sättet att återställa landets kredit visade han sig vara en lika stor
statsman som stor finansiär. Svårigheter, som tycktes vara
nästan oöfverkomliga, undanröjde han nästan ögonblickligen, och
Rothschildarna förmådde han ännu en gång till ett huldrikt
leende mot det land, i hvilket deras trosfränder voro utsatta för
förföljelse och förtryck. Han lyckades öfvertyga dem och andra
finansmatadorer i Europa, att Ryssland inom sina gränser ägde
okända resurser, hvilka endast behöfde utvecklas för att komma
hela den industriella världen till godo. Och framför allt rättade
han sig efter sin kejserlige herres befallningar, som gingo ut på att
öfvertyga allmänna meningen om att freden under hans regering
aldrig skulle råka i fara, och att Ryssland skulle fullfölja en
politik af industriellt framåtskridande och fredlig utveckling af
sina hjälpkällor med det enda slutmålet att blifva en rik och
blomstrande nation, snarare än en eröfrande.
I flera år arbetade Visjnegradskij på denna uppgift, och på
dess lösande satte han till sin hälsa och till sistone sitt lif. Hans
första omsorg blef att konsolidera pappersmyntets värde genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
