Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En kort karaktärsskildring af Nikolaus II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den uppfostran, den unge storfursten erhöll, afvek på intet sätt
från den, som meddelas kadetter i militärskolorna; han fick lära sig
lydnad och att underkasta sig sina föräldrars vilja; men han blef
icke förberedd för den höga ställning, hvari han helt oförmodadt
fann sig försatt. För ett sådant fall hade aldrig blifvit sörjdt af
dem, som voro ansvariga för hans uppfostran och utbildning.
De kejserliga barnens uppfostran hade blifvit ledd mycket
långsamt, och i stället för att befordra deras själsutveckling hade
denna af deras lärare så mycket som möjligt hållits tillbaka.
Tsarevitj disponerade öfver två små rum — desamma som han
sedermera bebodde under de första månaderna efter sitt bröllop
— i Anitjkovska palatset, och han hyste alltid en betydande
respekt för sina föräldrar, kanske mera för modern än för fadern.
Han hade inga kamrater, inga vänner; han hade ingen lust för
studier, inga artistiska böjelser, intet intresse för något — icke ens
för militära ting.
När han var aderton år gammal, blef han anställd vid
gardeshusarerna, som voro förlagda i Tsarskoje Selo, och detta var hans
första steg till oberoende. Men bland hans uppvaktning fanns
ingen, som kunde leda honom in på den väg, som vanligen öppnas
för en tronarfvinge. Han skaffade sig vänner bland regementets
yngste officerare, och man måste erkänna, att dessa vänner till
största delen voro fullständiga nollor med tankar på intet annat än
mat och dryck och att göra sig glada dagar. Ingen enda af dem kunde
vare sig gifva honom några råd eller vara honom till något gagn.
Första gången han skulle få tillfälle att reda sig på egen hand,
var under hans resa jorden rundt, sedan han uppnått
myndighetsåldern. Då började han fatta fördelarna af sin ställning,
ehuru jag är mycket tveksam, huruvida han äfven förstod de
förpliktelser den medförde. Hans reskamrater voro hans broder
storfurst Georg, hvilken dock på grund af sjuklighet snart måste
uppgifva resan; hans kusin prins Georg af Grekland och ett antal
officerare från några finfina gardesregementen, såsom till exempel
furst Kotsjubej, en viss kapten Volkov och dylika, utan andra
rekommendationer än att de voro hyggligt och trefligt folk.
Med alla sina stora egenskaper saknade Alexander III förmåga
och sinne att leda sina barns utveckling, och denna brist delade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
