- Project Runeberg -  Bakom förlåten till ryska hofvet / Senare delen : Nikolaus II /
76

(1914-1915) [MARC] Author: Catherine Radziwill Translator: Gustaf Elmquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Mukden och Tsushima

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att låta denna förstöras. Nu tillhörde emellertid den egendom,
om hvilken öfverbefälhafvaren var så mån, nästan uteslutande
honom själf och hans hustru och hade för större säkerhets skull
blifvit flyttad till just de fort, som enligt stabschefens förslag
skulle offras, innan man gaf sig åt fienden. Kondratenko var
känd för ett häftigt temperament, och han for ut mot sin chef,
kallade honom förrädare och andra liknande epitet och
förklarade, att han genast skulle afsända en rapport till Petersburg
om saken och anklaga Stössel för att af personlig snikenhet svika
sin plikt. Några timmar senare stupade Kondratenko, och,
såsom nämndes, Stössels första ord, då han erfor hans död, voro
att fråga efter hans papper, i hvilka han fruktade en
bekräftelse af de hotelser den döde uttalat.

Kondratenko var synnerligen omtyckt bland trupperna. Man
visste, att han var utomordentligt tapper och tänkte på de
soldater, som blifvit ställda under hans befäl. Hans död beklagades
djupt och nedslog alldeles modet hos den belägrade stadens
garnison, så att, då general Stössel omedelbart därefter formligen
väckte förslag om att kapitulera, knappt en enda röst höjdes
däremot, och man insåg att, då det sorgliga slutet på denna
minnesvärda belägring ändå var oundvikligt, ju förr det inträffade,
desto bättre.

Endast en enda officer tänkte försöka att ännu en gång komma
till tals med öfverbefälhafvaren och anhöll att få del af dennes
instruktioner. Då tog general Stössel fram ur sin portfölj ett bref
från general Kuropatkin, som meddelade honom, att han ägde
full frihet att handla efter bästa förstånd utan att behöfva vända
sig till någon hvem det vara månde. Stössel förklarade, att detta
bref vore tillräckligt för att skydda honom, och att han tog på
sitt ansvar att skicka en underhandlare till general Nogi.

Längre fram, då generalen var ställd under åtal, fick han besök
af en vän både till sig och general Kuropatkin, hvilken bad honom
att under rannsakningen icke taga fram detta bref. I gengäld
utlofvades, att hans sak skulle bli så ordnad, att äfven om han
förklarades skyldig och blef dömd, en kejserlig benådning skulle följa
på domen. Hvilket intresse som låg i fördöljandet af denna
skrifvelse — som i viss mån förklarar, om också icke försvarar, general

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakom/2/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free