Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Revolutionens början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
telegram till kejsaren, hvari hon bland annat bad, att hennes gemål
skulle få begrafvas i Moskva, den stad han så högt älskat, som
hon uttryckte sig; och vidare bad hon Nikolaus II att icke sätta
sin egen person i fara genom att infinna sig vid begrafningen
samt att medgifva henne att få tillbringa sin återstående lefnad
vid den mördade storfurstens graf.
Hennes telegram befriade Nikolaus II från en hel del oro och
svårigheter. Han insåg fullkomligt, att hans plikt af honom fordrat,
att han skulle infinna sig vid farbroderns likbegängelse, men det
tänkte han icke alls göra och sålunda utsätta sig för möjligheten
af ett liknande öde. Storfurstinnans bön gaf honom det tillfälle
han längtade efter, och så skickade han sin andre farbroder,
storfurst Alexis, till Moskva att representera sig vid begrafningen,
och han svarade sin tant och svägerska, att han ville i allt gå
hennes önskningar till mötes och att hon endast hade att befalla.
Elisabeth Feodorovna gjorde då en sak, för hvilken hon efteråt
blifvit mycket klandrad, och detta ej utan skäl. Hon yrkade
på att få besöka fängelset, där hennes gemåls mördare satt
förvarad, för att få ett samtal med honom. Det påstods, att hon ville
försäkra honom om sin förlåtelse; men — såsom några anmärkt —
då man tager i beräkning, att hon icke kunde rädda honom från
galgen, tycktes detta hennes steg att besöka honom vara
fullkomligt malplaceradt.
I alla hennes handlingar under denna sorgliga tid röjde sig en
öfverdrift och en öfverspändhet, som gjorde mera ondt än godt
och som kom henne att förlora mångas sympatier. Men i Moskva
var hon älskad, och man kände sig där kanske tacksam för att hon
ville stanna kvar i den stad, där hennes äktenskapliga lif blifvit
ödelagdt. När hon längre fram kom att utveckla en betydande
verksamhet icke blott inom välgörenhetens område, utan äfven
inom politiken, bibehöll Elisabeth Feodorovna
Moskvabefolkningens tillgifvenhet — till den grad att det åtminstone är visst
att om någonsin en ny revolution skulle utbryta i Moskva,
storfurstinnan kommer att af alla respekteras i likhet med nunnorna
i Martha-Mariasamfundet, som hon grundat för fattiga och sjuka
i staden.
Storfurst Sergius Alexandrovitj blef mördad i januari 1905,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>