Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
karakter och ställning lätt att förutse, att han skulle
med förakt tillbakavisa "de sockeranbud", som
Journalen i den Fransyska vitterhetens namn gjorde honom.
Hammarsköld, utgifvaren af Lyceum, blef emellertid den,
som band Höijers verksamhet under de sista åren vid
sin tidskrift, hvilken äfven upphörde strax efter Höijers
död. Men tilltagande sjuklighet gjorde i denna rastlösa
verksamhet flera afbrott, som voro så mycket mer
pinsamma, som de större litterära planer, med hvilka Höijer
oaflåtligen umgicks, derigenom förhindrades. Hans
filosofiska tänkesätt synes emellertid under dessa år hafva
rönt. en märkbar påverkan af den Schellingska
specu-lationen, hvilket otvetydigt gifver sig tillkänna i de
talrika filosofiska disputatiouer, han författade vid
slutet af sin lefnad. Bland dessa framhålla vi särskildt
afhandlingarne De Refiexione och De Systemate samt
uppsatsen "om Åskådning", der han gifver
Schellin-gianerna en ganska eftertrycklig släng, derföre att de
åberopade sig på ett för filosoferna priviligieradt organ,
hvilket han dock sjelf ej kan underlåta att antaga
och han invecklar sig sålunda i en dunkelhet och
förvirring, som i den sistnämnda afhandlingen är
synnerligen märkbar. Detta är det tredje stadiet af hans
utveckling, under hvilket han, efter att förut, ha lyst
med sjelfständigt ljus, nu reflekterar ett främmande.
Denna hans nya ståndpunkt bragte honom i en
egendomlig ställning till de s. k. Fosforisterna i Upsala, mot
hvilka lian öfverhufvud visade sig temmeligen kall.
Hvad som i synnerhet retade Fosforisterna, var
Höijers sarkastiska yttranden om de Schellingska
svärmarne och det kompletta vanvett, som enligt hans åsigt
hade fattat de unga filosoferna i Upsala. Med desto större
harm hörde de sådana beskyllningar framkastas af Höijer,
som de mer än väl insågo, att han sjelf ingalunda var
oberörd af den Schellingska speculationen. Höijer å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
