Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
dpr. är en medvetandets handling, så är klart, att den
yttre realiteten skall vara en yttring af det verksamma
medvetandet, om den ock presenterar sig under en annan
form eller såsom objekt. Den för filosofien allra
vigtigaste frågan kan derföre exprimeras så : huru öfvergår
eken inre handlingen till produkt och liksom beröfvas
sitt lif?
Men med dessa bestämningar är ännu ej
objektivitetens begrepp fullständigt angifvet. Realitet är ännu
ej realiteten, är blott möjlighet d. v. s. en abstrakt form,
så länge den ej yttrar sig i bestämda egenskaper, men
dessa måste vara fullständigt bestämda, såvida icke
möjligheten skall qvarstå och sålunda en obestämdhet
inträda, Denna fordran på objektivitet betecknas med
individualitet, såsom fullständig bestämdhet. Utan
individualitet gifves ingen realitet, men då for den filosofiska
synpunkten ingen annan nödvändighet gifves än den
ide-ela, så måste äfven individualiteten bero på förståndets
ursprungliga handling, dess väsende och modifikationer.
Denna öfvergång från realitet till individualitet, från
obestämdhet till bestämdhet kan icke förete någon - vnner-
o c/
lig svårighet, sedan den föregående frågan om den ideela
nödvändighetens öfvergång till reel nödvändighet blifvit
löst. För individualitet fordras vissa vilkor, och Höijer
angifver dem såsom tid och rum, hvilka äro produkter
af medvetandets bemödande att söka bäfva motsägelsen
mellan den ursprungliga, oändliga bandi ingen och dess
inskränkning. Medvetandet kallas i denna sin funktion
produktiv inbillningskraft.
Att den individualitet, till hvilken Höijer nu
kommit, ej af honom sjelf betraktades såsom fullständig
bestämdhet eller motsvarande sitt begrepp, framgår af den
fjerde fordran på objektiviteten, nämligen tillfälligheten,
$ona ban sedermera i sammanhang med frågan om
friheten upptager till betraktande. Det är ej nog, säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
