Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskheten i Lindsborg. Af professor G. A. Peterson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKHETEN I LINDSBORG
af professor g. a. peterson’
AN misstager sig troligen icke, om
man påstår, att begreppet svenskhet
icke alls existerar hos den svenske
genomsnittsemigranten eller också är
det ett begrepp, hvarom han har mycket oklara
föreställningar. Troligtvis har han icke alls
reflekterat däröfver. Hans tankar gå i helt andra
riktningar, sysselsättande sig med ekonomiska,
sociala och möjligtvis religiösa frågor. Ett stort
antal genomgå icke någon förändring i detta
hänseende. Hos andra vaknar svenskhetskänslan,
och svenskhetens bevarande blir icke ett slumpens
verk, utan en målmedveten sträfvan.
Den viktigaste faktorn vid svenskhetens
bevarande har kyrkan visat sig vara, och dess män
ha i allmänhet varit svenskhetens varmaste
förkämpar. I all synnerhet har detta varit
förhållandet hos oss här i Lindsborg. Ibland oss har
lefvat och verkat en af svenskamerikas ädlaste
personligheter, dr Carl Swensson. I en uppsats
om svenskheten i Lindsborg får man icke
underlata att ägna ett ord åt denne kämpe för allt det
bästa hos vårt folk. Nog har det funnits många
med samma lefvande kärlek till vårt dyrbara
fädernearf, men Carl Swensson ägde i mer än
vanligt mått förmågan att hos andra ingjuta den
hänförelse, som besjälade honom själf. Hvad
andra svärmade för men icke mäktade, kunde
denne store man omsätta i handling. Så länge
svenskheten lefver ibland oss, skall hans minne
bevaras i kär hågkomst.
Lindsborg är ett af de mest betydande af de
svenska samhällena i Amerika. För femtio år
sedan, då Bethaniaförsamlingen stiftades, fanns
det en svensk befolkning pä mindre än hundra
farmare i Lindsborg och omnejd. År 1919
utgöra svensk-amerikanerna här ungefär 3,000.
Under dessa femtio år har staden utvecklats till
en typisk landsortsstad, rik på materiell kultur
och rikare på andlig kultur än andra städer af
samma storlek. Lindsborgsborna ha gjort en
mera betydelsefull insats i den amerikanska
kulturen än svenskarna i någon annan trakt, tack
vare ledande personers förmåga att utnyttja de
stora andliga tillgångar, svensken besitter.
Under alla dessa femtio år har svenska språket
ljudit i Herrens hus hvarje söndag. I
Bethaniaförsamlingen har icke en högmässa firats utan
svensk predikan. Tonerna af de trosvarma
wal-linska psalmerna hafva söndag efter söndag stigit
mot hvalfven. Lägger man sedan därtill att
missionsförsamlingen och ett par mindre församlingar
också bruka svenska som kyrkospråk, så kan man
utan öfverdrift säga, att det öfverväldigande
flertalet af svenskarna i Lindsborg och omnejd ännu
tillbedja fädernas Gud på fädernas tungomål. I
Bethaniaförsamlingen firas en aftongudstjänst i
månaden på engelska och detta har visat sig fylla
alla förefientliga behof af gudstjänst på landets
språk. Detta beror nog delvis på att sedan 1908
finnes i Lindsborg en engelsk luthersk församling.
I församlingens söndagsskola med SOO barn är
det meningen att svenska språket skall brukas
uteslutande. Härvidlag yppa sig svårigheter,
hvilka omsider torde visa sig oöfvervinneliga.
Förhallandet är att i svnnerhet de minsta barnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
