Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskheten i Lindsborg. Af professor G. A. Peterson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDS BORG
151
andra som sucka och sörja öfver den likgiltighet
man visat landsmännen i Amerika. Det var icke
länge sedan Johan Alfred Enander var nästan
ensam om att tala väl om fosterjorden och mana
till svenskhet på denna sidan hafvet. Men nu
finnas tusenden som erkänna och inse att det, när
allt kommer omkring, icke är sa mycket vunnet
med utvandringen, som man till att börja med
sökte inbilla sig. Det kanske hade varit lika bra,
om man litet hvar stannat hemma och användt sina
krafter för att tillvarataga de otroligt stora
tillgångar, som fädernejorden äger. Det är
visserligen godt och väl att hafva pengar, men bara
pengar hafva dock aldrig gjort någon människa
sant lycklig eller något folk i verklig mening stort.
Fasthellre är det ofta så, att stora rikedomar leda
till både andligt och lekamligt fördärf, och hvad
hjälper det människan, om hon förvärfvar bela
världen, men tager dock skada till sin själ?
Ångaren Stockholm har börjat sina färder från
vikingarnas hemtrakt, den gamla Viken, Lödöse,
Göteborg till vårt lands metropol, skyskraparnas
New York. Sverige har kommit närmare sina
barn här i landet iin någonsin förr. Det tar
mindre tid och pengar att färdas frän våra bygder till
Sverige nu än det åtgick för att resa från Malmö
till Haparanda för hundra år sedan. De dagliga
tidningarna berätta för oss hvad som sker jorden
runt, och vi veta mer om hvad som händer borta
i Sverige, i våra fäders hemsocken, och få reda på
det förr, än man där fick kännedom om hvad som
skedde i grannsocknen, för femtio år sedan.
Efter mänga tecken att döma torde det
framdeles blifva lika svårt för den fattige att i detta
land förtjäna sitt lefvebröd, som det är därhemma
på fädernas jord. Det är således icke otänkbart,
att det förestår en återvänd ring till våra fäders
land. Hvem är närmare än Sveriges egna barn
att få åtnjuta de förmåner, som erbjuda sig på
fosterlandets mark ? M änne det icke kan vara en
Guds skickelse att deras efterkommande, som en
gäng, tryckta af fattigdom och brist, öfvergåfvo
allt hvad som var dem dyrt och kärt för att söka
sig en bättre utkomst i främmande land, nu fa
återvända för att hjälpa till i det stora
nydaningsarbetet i fädernas land ? Kanske skola då
Norrlands forsar blifva storindustriens lydiga tjänare
och smälta stålet i dess berg, Sveas skogar förädlas
i inhemska fabriker, och svenska handelsvaror
forslas pä svenska fartyg till världens alla länder,
liksom svenska vetenskapsmän redan nu, genom
oför-truten forskning göra Sverige känt såsom den
kristna kulturens högkvarter.
Och Svea sitter å sin tron på fjällen
med stjärnekronan omkring gullgult hår
hon blickar stilla ned i sommarkvällen,
dess rykte nyfödt genom världen går.
Kommer denna dag, hafva svensk-amerikanerna
icke förlorat på utvandringen och Sverige har
återvunnit hvad det mistat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
