Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Några brev och en tidskrift - Hjalmar Söderberg, C. D. af Wirsén, Gustaf Fröding, Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjalmar Söderberg. Harald Molander.
ren goda seder eller vara lämpat för både omdömesvuxna ocn
omdömeslösa. Jag begär däri ingen strängare moral i vanlig
sinaistil än författarens egen livsåskådning betingar med
hänsyn till hans ämne. Och hans privata moral är mig komplett
likgiltig — vill någon romantisera de sju dödssynderna, så ser
jag hellre, till fördel för romanen, att han begått dem allihop,
än att han besjunger eller fördömer dem utan erfarenhet. Men
visar en författare — liksom hr Söderberg — oförmåga att se
det lif, som han angifver sig skildra, med den erfarnes
skarpblick, att förstå det med hjärtat och att återge det med
konstnärens hand, så anser jag honom litterärt impotent. Och
finner jag honom — liksom hr Söderberg — med
gommeuxblaserad jargon piaffera med och jollra öfver svagheter och
lumpenheter, för hvilka människan är ansvarig, men i stället
som en föraktlig yrkesnarr bespotta det mänskliga elände, dit
han kunde släppa in en försonlighetens och hoppets solglimt,
eller dit han utan affekterad indifferentism borde kasta en
brandfackla, för att lägga allt i aska — då anser jag honom i
litterärt avseende osedlig, enligt en sedelag, som jag hyllar,
och enligt hvilken jag dömer honom att rida baklänges på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
