Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Några brev och en tidskrift - Karl Staaff, August Lindberg, Henrik Ibsen. Politik och teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
göra troligt, att ”Taube-syndikatet”, som det kallades, stod
henne efter livet, och till slut medgav hon själv, att så förhöll
sig. Därmed var saken förlorad för henne. Redan förut hade
det kommit fram, att hon själv var den, som från början spritt
ut talet om förgiftningen, och vad nu skett gav stöd åt
misstanken, att hon själv givit den sjuke in det gift kroppen
innehöll, om det också inte vållat hans död. Staaff, som hon fört
bakom ljuset, trädde tillbaka, men ställde sig åter vid hennes
sida, då hon häktades och behövde hans försvar för att icke
påbördas mer än hon verkligen gjort sig skyldig till. Slutet
blev, att båda frikändes, fru Taube helt och fröken Fägersköld
1 brist på bevis.
Saken behandlades utförligt i alla tidningar, och Thyselius
ägnade den i Nordisk Revy en följd artiklar, i vilka han gick
hårt åt både domare och åklagare samt framförallt Staaff som
försvarsadvokat, men även tidningarna, för att de låtit lura
sig av en intrigmakerska. Saken låg dock helt annorlunda till,
när Staaff tog sig än henne, än den gjorde, när Thyselius efter
avslöjandet på senhösten 1897 skrev sina artiklar. Inte heller
Thyselius hade naturligtvis något att anmärka mot, att Staaff
åtog sig försvaret av en åtalad, men tyckte, att han borde ha
underkastat hennes påståenden en skarpare granskning, innan
han tog dem för goda som bevis för hennes egen oskuld och
en annans skuld. Det låter säga sig. Han var den gången för
godtrogen och gav därmed stöd för tesen, att han var ”mera
moralist än psykolog”. Men finns det goda psykologer annat
än i romanerna? Hyggligt folk tror i varje fall sällan andra
om tillräckligt ont.
Tidskrifter ha aldrig gått i Sverige. I bästa fall ha de
hankat sig fram med stöd av ständiga tillskott från
intresserade. Det har trots den särställning den intagit genom sin
höga konstnärliga standard varit fallet även med Ord och Bild,
som började några år före Nordisk Revy och varit den enda
som stått sig så länge. Svensk Tidskrift har visserligen varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
