Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - En dag med Björnstjerne Björnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
tillbaka. Detta ligger absolut icke i det svenska lynnet.
Varifrån har det kommit?” Man skulle väl kunna svara, att de
unga svenska fåglarna liksom de gamla då som nu sjöngo var
efter sitt näbb, några i samklang med ett, andra med något
annat drag i det svenska folklynnet, som i likhet med andra
skiftar som färgerna i spektrum utan dominerade övervikt
för någon viss, som skiljer det från andra folklynnen. Det finns
ridderliga och det finns oridderliga individer, men inga
ridderliga folk och inte heller några oridderliga, inga rätlinjiga och
inga krumbuktande. Vart folk rymmer alla slags
karaktärsdrag, och det ena draget framträder särskilt i ett fall, det
andra i ett annat. Att utforska den genomgående kvintessensen
i blandningen är ett lönlöst företag. Däremot ha naturligtvis
olika folk oiika seder, men de betingas vanligen av geografiska
olikheter och växla därför starkt på olika trakter även inom
samma land. Att motsättningen mellan samhällsklasserna ännu
i slutet av 1800-talet var väsentligt skarpare i Sverige med
dess adelstraditioner, herrgårdsväsen och ämbetsoligarki än i
Norge med dess jämnare villkor, bottnande i landets natur och
historia, är ostridigt. Men även i Norge var nog tjänstfolkets
ställning i allmänhet en helt annan än på Björnsons Aulestad.
Men jag återvänder till München och rundvandringen där.
Innan vi skildes åt utanför Schackgalleriet, sedan han lagt
mig på hjärtat, vad jag borde se av den där företrädda
målarkonsten — som mest alla på den tiden var han särskilt tagen
av Böcklin — gjorde vi en liten butiksrond. Under vår
promenad hade han nämligen funnit, att han behövde ett par
galoscher. Men det var inte så lätt att hitta, vad han sökte.
Sorten hade nyss kommit i bruk och ännu icke fått någon större
marknad, fick det väl knappast heller, ehuru man ett par år
framåt såg den på unga dandies. De voro så låga, att de täckte
endast sulorna medan ovanlädret lämnades helt och hållet bart.
Björnson fann dem emellertid inte bara klädsamma, utan även
praktiska och hade satt sig i sinnet, att han skulle ha just
sådana och inga andra. Till slut fann han också, vad han
letat efter. Det är känt, att han alltifrån barndomen varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
