Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Ett samtal med Nikolai Bobrikoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
avskedades, misshagliga
politiker landsförvisades. Det såg ut,
som om han skulle avgå med
segern. På våren 1904 tycktes
motståndet brutet över hela
linjen. I senaten fördes sedan ett
år alla förhandlingar på ryska,
som var avsett att efter hand
bli det allmänna ämbetsspråket.
Ryska gendarmer kunde göra
husvisitation i finska hem,
ryska lycksökare sutto som
guvernörer i länen. Ryska påbud
gällde i stället för finsk lag och
tillämpades av finska domstolar Eugen Schauman.
med destruerad besättning.
Men sommaren 1904 föll Bobrikoff för Eugen Schaumans
kula. ”Då ingen utsikt finnes, att en sanningsenlig
framställning skall nå till Eders Majestät”, skrev 8. i ett efterlämnat
brev till kejsaren, ”återstår endast att gripa till nödvärn.”
Bobrikoffs död sammanföll med inledningen till den kris
Ryssland genomgick efter nederlaget mot Japan, och hans
verk slogs i spillror. Diktaturförordningen upphävdes och
Bobrikofftidens övriga påbud med den, det konstitutionella
styrelseskicket återställdes och ständerlantdagen avlöstes av en
demokratisk representation. Även sedan föllo mörka skuggor
över landet, innan det blev fritt. Men så svårt som under
Bobrikofftiden vart det aldrig mer. Och ändå var den som
en lätt skymning i jämförelse med den natt, som nu sänker
sig över många stater och folk, både stora och små. I
jämförelse med senare tiders tyranner var Bobrikoff en stympare. Det
klibbade intet blod vid hans händer, förekom inga plundringar,
ingen tortyr, inga koncentrationsläger, inga ras- eller
åsiktsförföljelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
