Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Mauritz Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
tagit i Verdandi-fejderna och fått en törn, som bestämt
honom att slå lärarbanan ur hågen såsom utsiktslös för en person
med hans tänkesätt. Som journalist kastades han huvudstupa
in i efterdyningarna från tullstormen, som fortfor att
uppröra sinnena. I riksdagen diskuterades ”munkorgslagarna”,
som skulle sätta stopp för frispråkigheten 1 allmänhet och
arbetarnas i synnerhet. Sen kom härordningsstriden med
sågfilarna och rysshetsen, som ej heller tilltalade honom, fast
han ansåg försvar nödvändigt. I Norge kämpades det på
skarpen för jämlikhet i unionen och, när det inte gick, för
upplösning av gemenskapen en bit i sänder. Där rådde
demokrati, medan Sverige i kommun som stat behärskades av det
fåtal, som lyckats höja sig över ”strecken”. Att få bort dessa
streck var en angelägen sak. I rösträttsrörelsen flöt den
borgerliga reformrörelsen samman med arbetarrörelsen, som för
övrigt höll sin egen linje liksom den borgerliga
reformrörelsen sin.
Hellberg, som efterträtt Yngve Svartengren som redaktör
för Karlstads-Tidningen, då denne 1890 övertog redaktörskapet
för den nyuppsatta Upsala Nya Tidning, blev en av
rösträttsrörelsens verksammaste krafter både i tidningen och
organisationen. Utom av rösträttsrörelsen dominerades det allmänna
intresset under 1890-talet och fram till unionsupplösningen
1905 av striden om unionsvillkoren. För den borgerliga
vänstern liksom för socialdemokratin var riktpunkten uppgörelse
och fred med Norge. I Karlstads-Tidningen hade denna
strävan en hängiven och trofast förespråkare. ’ Efter hand som
motsättningen mellan de avgörande instanserna på ömse sidor
stängde vägen för en uppgörelse inom unionen blev freden
under alla förhållanden mellan de båda länderna det enda,
som återstod att kämpa för. Vid brytningen sattes denna
föresats på sitt avgörande prov. I Karlstads-Tidningen rådde
ingen tvekan därvidlag. Under Karlstadsförhandlingarna
sommaren 1905 avlästes stämningsskiftningarna som på en
barometer i Karlstads-Tidningen. Både i Sverige och Norge beredde
man sig på möjligheten, att förhandlingarna skulle stranda. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
