Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Eliel Löfgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
kat var vid denna tid för länge sedan stadgat. Huvudparten
av hans verksamhet hade emellertid med åren kommit att
inriktas på andra grenar av advokaturen, särskilt sjörätt och
internationell rätt. Under världskriget hade han en rad
betydelsefulla uppdrag att bevaka Sveriges handelsintressen i England
och lyckades också göra det, så långt det överhuvudtaget var
möjligt. Genom den erfarenhet han vunnit under sin
verksamhet som affärsjurist hade han de tekniska förutsättningarna
för uppgiften. De personliga hade naturen givit honom med
varm hand.
Sin första riksdagspolitiska insats gjorde han som medlem
av första kammaren 1910—11. I anslutning till sina
erfarenheter förde han fram kravet på reformering av
åklagarväsendet till större trygghet för samhället och den enskilde. Bland
andra frågor, som genom hans försorg bragtes å bane, var
behovet av en lagstiftning om utlänningars utvisning ur riket.,
som reglerade det administrativa godtycket. Ministären
Lindmans förslag till lag om arbetsavtal underkastades en skarp
granskning. Det fanns inte mer än en mening om, att vänstern
i första kammaren med Löfgren fått ett värdefullt tillskott.
Det framgick också av den hållning de ledande högermännen
med Trygger i spetsen intogo till hans framställningar, som
präglades av sakkunskap och moderation utan att därför sakna
udd. Tyvärr blev han den gången inte gammal i gårde.
När de frisinnade och socialdemokraterna hösten 1917 åtogo
sig att bilda regering kallades Löfgren till justitieminister. I
denna egenskap utförde han ett arbete utan motstycke dittills
åtminstone på bra länge. Den stora islossningen öppnade väg.
Men det gällde att navigera med både djärvhet och omsikt.
Redan vid riksdagen 1918 lyckades han lirka igenom flera
straffrättsreformer av betydenhet, utsträcka den villkorliga
domen, som knäsatts av Staaff tolv år förut, men nu fick sin
genomgripande räckvidd, avskaffa det fördärvbringande
vanfrejdsstraffet, som vållat så många människors undergång
genom att stänga vägen för dem till hederligt arbete, och
borttaga den icke mindre ödeläggande reglementeringen, som dit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
