Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Alfred Petrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
förande i Stockholms nykterhetsnämnd och föreläsare om
alkoholistvård har Alfred Petrén utfört ett arbete av den vidd och
betydenhet, att man har svårt att fatta, hur en människa
kunnat gå i land därmed utan att själv behöva underkastas en tids
anstaltsvård då och då. Men det Petrénska virket är av ett
särskilt slag, som den stora och förnämliga brödrakretsen av
läkare och ämbetsmän på fackens främsta poster nogsamt visat.
Kyrkoherde Edvard Petrén och hans hustru hade sällsynta
gåvor att dela med sig av åt den barnasvärm de släppte ut i
världen. |
Blotta uppräkningen av de tjänster och uppdrag Alfred
Petrén med enstämmigt vitord om nit och skicklighet besörjt
under sitt sjuttioåriga liv ger ett begrepp om, vad som krävts
av honom, men icke om vad han krävt av sig själv. Så långt
möjligt har han i sin verksamhet tagit sig an var och en särskilt
av de patienter, som stått under hans tillsyn och sökt sätta sig
in 1 deras personliga förhållanden. Man förstår, vad detta vill
säga för styresmannen vid ett sjukhus med långt över
tusentalet patienter. Som inspektör för hela landets sinnessjukvård
kunde han naturligtvis inte göra det, men sträckte sig, så långt
det gick. Hur han lyckats framgår av de resultat han uppnått
1 återvunnen hälsa och av det rörande förtroende, som kommit
honom till del från de sjuka, som varit under hans vård. Alla
ha de i honom sett en förstående vän, som gjort sitt yttersta för
att hjälpa dem. Genom att tillmötesgå deras önskan att
utskrivas, när det utan våda kunnat ske, har han också fått
dem att återvända, när de känt sig behöva det.
Sinnessjukvården har därvid kommit att likna annan sjukvård, som man
frivilligt söker och lämnar. Det ligger ett väldigt framsteg i
denna utveckling, som i Petrén haft en av sina verksammaste
främjare. I sina skrifter, däribland avskedsföreläsningen som
professor om ”indikationerna för utskrivning från sinnessjukhus”
samt studien om sina ”minnen från Ulleråkers sjukhus’’, som
Uppsala hospital numera kallas, har han med många fall från
sin erfarenhet styrkt, att tillfrisknandet kan påskyndas av, att
den sjuke snart får återvända till hem och familj, om han läng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
