Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Sahlin drog sig då tillbaka från sin uppgift som industrichef
samt övergick till värv av mera allmän art inom
järnhanteringen och andra industrigrenar: som ledamot i ett flertal
statliga kommittéer för handel, industri och järnvägar samt som
styrelseledamot i aktiebolag och föreningar. I
Järnverksföreningen hade han varit ordförande sedan 1904 och kvarstod i
denna egenskap till 1928, då han även avgick som fullmäktig
i Järnkontoret, vilket han varit sedan 1912. Han säkra
praktiska förstånd, vidsträckta erfarenheter, mångsidiga insikter
och lätthet att komma tillrätta både med människor och
problem gjorde hans medverkan allmänt eftersträvad. I de
sammanslutningar han tillhörde och även eljest deltog han
gärna i debatterna om aktuella fackspörsmål, som
intresserade honom. Man lyssnade med förkärlek till honom, därför
att han var erfaren som få och kunnig som ingen.
Mycket erkännande har också kommit honom till del.
Ingenjörsvetenskapsakademien har kallat honom till
hedersledamot och Stockholms högskola till hedersdoktor.
Järnkontoret har tilldelat honom sin stora guldmedalj, som utom av
honom bäres blott av ett par, tre andra. Då han 1921 fyllde
60 år, hedrades han med en minnesskrift, ”En bergsbok”, som
den kallades, för vad han uträttat i den svenska
bergshanteringens tjänst och särskilt för sitt banbrytande arbete för
forskandet efter dess uppkomst och utveckling. Den inleddes med
en uppsats av Osear Montelius om järnets ålder i människans
tjänst, där det nu tycks oumbärligt, medan människan dock
i mer än hundra tusen år kunnat reda sig det förutan. Den
digra volymen innehöll för övrigt bidrag av vetenskapsmän
och praktiker inom olika delar av det arbets- och
forskningsfält, där Sahlin verkat. Det arbete av honom, som redan då
ansågs banbrytande, hade vid denna tid ännu icke avsatt sina
tyngst vägande partier, som kommo till stånd mer än tio år
senare.
Carl Sahlin är av Sörmlandssläkt — från Ehrendals
styckebruk i närheten av Gnesta — men själv född i Skåne, där
fadern, som var färgare, slagit sig ned och inköpt ett färgeri i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
