Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Vollsjö, Färs härad, varifrån han senare flyttade till Eslöv,
som erbjöd större möjligheter. Det var en driftig och
förslagen man. Det nya Sahlinska färgeriet i Eslöv, som igångsattes
1880, var utrustat med eget ullspinneri, vartill senare kom
även väveri samt tillverkning av färdiga kläder för barn och
ungdom. ”Sahlins barnkläder” äro kända över hela landet.
Sönerna sattes i skola, men också i arbete i färgeriet, och Carl
Sahlin var utlärd färgare, när han började sina akademiska
studier i Lund. I ett för några år sedan utgivet arbete, ”Ett
skånskt färgeri”, ett litet mästerverk av saklig skildringskonst,
redogör han ingående för färgeritekniken i alla dess faser och
gången av arbetet. Det är tydligt, att han fortfarande är fullt
hemma i sitt gamla yrke. Men han har inte heller glömt sitt
latin, som han alltemellanåt har bruk för under sina
forskningar i gamla papper, utan klarar sig i allmänhet utan hjälp med
de latinska texterna. Praktisk och lärd fallenhet ha hos honom
ingått en sällsynt lycklig förening. Även för naturen har han
ögon. ”Fager och fin är denna nejd som få”, skriver han
som sjuttiåring om Vollsjöbygden. ”Kullar och dälder giva
landskapet dess i ögonen fallande, ögonsmekande våglinjer.
Djupa raviner, nedskurna i berggrundens lösa skiffer, träffar
man på här och var, där ån rinner fram, ek- och bokdungar
med ett vimmel av fågelliv äro rikligt insprängda mellan
storvångar och åkerlyckor, vilka, om det är den årstiden och
oår ej är för handen, digna av markens gröda i ymnig
rikedom ”.
När han 1883 begav sig till Lund, var det emellertid varken
för att förkovra sina kommersiella talanger med främmande
språk eller för att fördjupa sig i de klassiska auktorerna eller
för att utveckla sina estetiska gåvor, utan för att studera
matematik och få ägna sig åt astronomi, som vid denna tid lekte
honom i hågen. Efter ett par års studier i detta syfte gav han
dock upp saken, då banan icke erbjöd någon utkomst. I stället
slog han sig på kemi samt förlade efter någon tid sina studier
till Tekniska högskolan i Stockholm, som han genomgick jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
