Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
vor, om elektriska ugnar för stålframställning, om ugnskols
användning i masugn, om experimenten med tillverkning av
järnsvamp, om ekonomisk och teknisk förvaltningsteknik, om
nutida svensk masugnsbyggnad, om träkolning i Norrland,
om den svenska järnhandelns organisation, om den elektriska
smältningens företräden, om nyare tillverkning av
stålmanufaktur i U. S. A., om vattenrättslagstiftningen, om hög
drivning av träkolsugnar, om det svenska lancashirejärnets
framtidsutsikter, om nyttiggörande av träkolsstybb och sågspån.
Hans verksamhet som forskare under denna tid belyses, utom
av vad i annat sammanhang nämnts, av uppsatserna om
Sveriges första kupolugn, om dess första stålugn, om den svenska
järnhanteringens första användning av torv som bränsle, om
förhistorisk gruvbrytning i Sverige, om den första
järnmalmsbrytningen i Dannemora, om den svenska härens täckning av
blybehovet under trettioåriga kriget, om mästerstycken av
svenskt järn och stål, om det svenska osmundjärnet, om
kvicksilver i Sverige. Därtill kommer en rad smärre uppsatser i
blandade ämnen: om slagrutan, nytt och gammalt, om präster
som kolare, om gruvan, som suckade, och om den förstenade
gruvarbetaren som diktmotiv, om Karl XI:s vita ekorre, om ett
simmande ekorrtåg, om kornknarr, som bär bort sina ägg, om
de sista björnarna i Örebro län. Bland hans kulturhistoriska
initiativ må nämnas planen till Örebro naturhistoriska och
kulturhistoriska museum och den Prytzska 100,000 kr.
donationen till Järnkontoret, som skedde på hans tillskyndan och
satt kontoret i stånd att frikostigt stödja den bergshistoriska
forskningen.
Hans uppslagsrikedom har varit outtömlig, och ännu i sitt
sjuttioåttonde år tycker han sig ha så mycket ogjort, att det
skulle behövas ett liv till för att hinna med det. Hans
uppslag ha som hans verksamhet sträckt sig över ett stort fält.
Alla ha inte haft samma räckvidd, men tillsammans utgöra
de en väldig fond och vittna om en skarpsynthet, som är
ovanlig i sig själv och ännu ovanligare i förening med de gåvor,
som krävas för att göra något av den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
