Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
av de främsta ledande krafterna i vårt ekonomiska liv. Som
företagsledare hade han i första rummet att bevaka företagens
intressen, och det kunde icke undvikas, att dessa ibland skuro
sig mot arbetarnas. På det hela taget voro dock slitningarna
få, och när han själv ser tillbaka på sina erfarenheter i detta
avseende finner han motsättningarna i svenskt arbetsliv i
synnerhet på senare tid ganska små och i hög grad överdrivna
i den gängse uppfattningen. När han vid sekelskiftet kom
till Laxå bruk, var fackföreningsrörelsen där helt ny och
ledningen följaktligen ung och oerfaren. Den frestades därför att
överskatta sina möjligheter. I Stora Kopparberg hade
fackföreningsväsendet varit inarbetat. Själv var han således van
att förhandla med fackföreningarna, och det föll honom icke
in att resa något motstånd mot samarbetet med dem. De
fordringar de till en början uppställde kunde icke uppfyllas,
och det tog sin tid, innan man lyckades komma överens. Men
det skedde. På det hela taget har man nog haft det intrycket,
att han varit en resonlig arbetsgivare, som sträckt sig så långt
i tillmötesgående han från sina förutsättningar kunnat.
Det är för en lekman omöjligt och förmodligen även för en
fackman rätt svårt att bilda sig en uppfattning om
tyngdpunkten i Sahlins verksamhet ligger i hans arbete som
bruksman eller i hans gärning som forskare och kulturell
initiativtagare. Han har i båda avseendena rått med så mycket, att
bara ettdera skulle ha utgjort en livsgärning av stora mått.
I den ”bergsbok”, som tillägnades honom på hans
sextioårsdag, då han ännu befann sig mitt uppe i sitt arbete som
bruksledare och hunnit med endast en mindre del av det
forskningsverk, han nu har bakom sig, fanns en bibliografisk
förteckning över hans tryckta skrifter. Man får där en inblick i,
vad han sysslat med både i ena och andra egenskapen. Om
hans mångsidighet som bruksman vittna hans inlägg i
diskussionerna om järnmalmers anrikning, defosforisering och
rostning, om tillverkning av koksjärn, om den kemiska
sammansättningens och strukturens inverkan på rostbildningen hos
järn och stål, om äldre och nyare belysningssätt i svenska gru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
