Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Gösta Bagge
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Amerika fordras på sina håll akademisk examen för inträde
vid socialinstituten eller universitetens avdelningar för
socialpolitisk utbildning. I Sverige har man gått en medelväg och
gjort institutet till en självständig institution med starka
förbindelser med det praktiska livets institutioner. Jämsides med
den teoretiska undervisningen finnas praktiska kurser, och
eleverna få vikariera längre eller kortare tid i kommunala
institutioner. Dessutom anordnas föredrag och diskussioner, då
det praktiska livets folk får tillfälle att ge sina synpunkter på
undervisningen. Men undervisningen har akademisk standard
och utövas till en del av professorer och docenter vid
universitet och högskolor. Institutet ger en allmän högskoleutbildning
på de sociala och kommunala områdena, men ingen
specialutbildning.
För att helt kunna ägna sig åt arbetet vid institutet och vad
därmed stod i samband eller eljes låg honom särskilt om
hjärtat lämnade han i mitten av 1920-talet stadsfullmäktige och
några år senare även Svensk Tidskrift. När han hösten 1931
tillfrågades, om han inte tänkte bli aktiv politiker igen, svarade
han: Nej, nej! Jag har inte tid. Jag har så mycket annat att
göra. Men — man kan väl vara politiker utan att vara
riksdagsman eller skriva i tidningar och hålla föredrag, tillade
han med hänsyftning på sin socialpolitiska lärarverksamhet.
Ett år senare antog han den kandidatur till första kammaren
Stockholmshögern bjöd honom. Den öppnade så mycket större
vidder för hans politiska handlande än sysslandet med den
socialpolitiska forskningen och undervisningen erbjöd, att
frestelsen blev honom övermäktig. De flesta i hans ställning
skulle förmodligen ha gjort som han. Hans politiska intressen
voro icke enbart socialpolitiska och hans allmänt konservativa
åskådning tillfredsställdes icke i längden av att se på, hur
andra strävanden vunno allt större terräng.
Hans konservatism är rotfast i uppväxtmiljön från hemmet
till universitetet. Släkten har från Västergötland över Skåne
kommit till Stockholm. Fadern, bankokommissarien Adolf
Bagge, som i likhet med morfadern, J. G. Schubert, den siste
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>