Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
åldermannen i Stockholms plåtslagareskrå, varit
kommunalpolitiskt verksam, tillhörde visserligen Adolf Hedins
personliga vänner från stadsfullmäktigetiden, men delade icke hans
allmänna tänkesätt. Under studieåren i Uppsala vid seklets
början tillhörde Gösta Bagge kretsen kring Harald Hjärne.
Inflytelserna från angelsaxisk konservatism voro starka, och
man deltog med intresse i folkbildningsarbetet. Historiska
föreningen var samlingspunkten och matlagen de primära
diskussionsföreningarna. Arbetarrörelsen bröt fram, och
man diskuterade dess problem. För de konservativa
studenterna ställde det sig som en skyldighet för de välsituerade att
sörja för möjligast goda villkor för arbetarna. Socialpolitiken
var en skyldighet för de förra, icke en rättighet för de
senare. Man drev den för landets skull, för dess framtid.
Detta är förmodligen hans uppfattning nu också. Men
distinktionen har med tiden förlorat sin förra betydelse. Vid
sekelskiftet låg avgörandet ännu i händerna på de välsituerade
klasserna, och den dominerande frågan i socialpolitiken gällde
rösträtten. Nu har den socialpolitiska makten flyttats över till
arbetarna och de grupper i samhället, som göra gemensam sak
med dem, och socialpolitiken har fått annat innehåll. De
välsituerade få nöja sig med att öva det inflytande på dess
gestaltning, som betingas av goda skäl. Skyldigheten att
medverka till bästa möjliga levnadsvillkor för arbetarna och andra
är densamma, och landets intresse av en god social standard är
också detsamma. Men skiljelinjen mellan bra och dåligt har
förskjutits med tillgångarnas växt och makten att utnyttja
dem. Sekelskiftets utopier ha i flera fall blivit dagens
verklighet. I denna utveckling har högern varit bromsen på hjulet
och hållet igen allt vad den förmått — även i uppförsbackarna.
Om Bagge varit med på den tiden, då hela vägen var en enda
lång uppförsbacke, skulle han förmodligen ha skilt sig från
laget och skjutit på i stället. Kretsen kring Hjärne menade
allvar med sitt reformnit. Mästaren själv var visserligen i
riksdagen oftare mot än med, men det berodde på, att han aldrig
blev så förtrogen med det löpande arbetet, att han kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
