Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Birger Ekeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
rättsregler på de områden, som beröra varuutbytet eller det
personliga samlivet, har det sitt principiella värde för
utformningen av lagarna, att de byggas på närbefryndade folks
samlade erfarenheter och kunskaper. Rättstillämpning och
rättsvetenskap få därigenom också ett gemensamt arbetsfält och
ett nytt föreningsband. Den rikare och mångsidigare
erfarenheten av lagens praktiska värde verkar stimulerande på teorien
till fromma även för praktiken.
Politiskt har han stått utanför partierna och fann sig därför
väl till rätta som justitieminister i den politiskt neutrala
ämbetsmannaministären De Geer—von Sydow, som gav honom
tillfälle att fritt ta itu med uppgifter, som intresserade honom.
Under hans justitieministertid denna gång avskaffades
dödsstraffet och mildrades straffet för fosterfördrivning samt
genomfördes återgången till guldmyntfot. Då Trygger några år
senare bildade sin regering för hävdande av försvaret och
annat genom ”förståndig anpassning” efter de nya
förhållandena och för den skull sökte anknytning till krafter även
utanför sitt parti, erbjöd han Ekeberg att återinträda som
justitieminister. Fast denne icke delade Tryggers politiska tänkesätt i
övrigt, hade han ingenting emot att medverka i det, som
förelåg just då, och hyste en djup personlig vördnad för sin gamle
lärare. Under hans justitieministertid denna gång genomfördes
lagen om kvinnans rätt till statstjänster, som dittills varit
stängda för henne, reformerades förmynderskapsrätten samt
upphävdes kristidens hyresreglering. Principiellt hävdade
han, att all klok politik: borde : syfta till, att då två
intressen till synes stå i strid med varandra, söka slå
broar dem emellan genom att påvisa, att de i
verkligheten kanske ett gott stycke löpa jämsides. Genom en dylik
politik syftande till utjämning och försoning kunde enligt hans
mening mycket vinnas även i den då aktuella jordfrågan utan
tvångsåtgärder, lagparagrafer och stora gester, som hans ord
föllo i ett valtal hösten 1924. Som ett led i arbetet på att utan
expropriation skaffa jord åt dem, som önskade det, hänvisade
han till, vad som gjorts för att få till stånd en ny skiftesstadga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
