Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Gustav Rosén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
byggande, och med sin praktiska syn på de uppgifter, som
kommo inom räckhåll för hans arbetsiver, tog han itu med
att inom ramen av de kostnader, som under dåvarande
försvarspolitiska läge ansetts rimliga, tillgodose det väsentliga
med undanskjutande av det mindre angelägna. Det var ett
vanskligt företag att i korselden från dem, som ansågo, att det
spenderades för mycket, och dem, som tyckte, att det snålades
för hårt, sörja för det nödvändiga. Men det är alla
försvarsministrars kors, varom de förövrigt inte äro ensamma, och
Rosén fann sig efter omständigheterna väl till rätta. Efter
regeringens avgång 1928 återgick han till sina vanliga sysslor,
tills han 1931 kallades till landshövding och i samband
därmed avsade sig alla andra uppdrag, även riksdagsmannaskapet,
för att helt ägna sig åt länet och dess behov.
Det finns gott om sörlänningar i Norrland, särskilt
skåningar och smålänningar. Många av dem betrakta vistelsen
där, särskilt i övre Norrland, som landsförvisning och se med
stigande längtan mot den dag, då de skola komma därifrån.
Andra finna sig väl däruppe och känna sig hemma. Till de
senare hör Rosén, som är lika god norrlänning som någon
infödd, fast han var litet över tjugo år, när han kom dit i slutet
av 1890-talet som arbetare vid järnvägsbygget
Gällivare-Riksgränsen. Fart var det i honom från början. Innan han gav
sig in vid järnvägen, hade han avlagt underofficersexamen vid
Andra Göta artilleriregemente — fadern var överbanmästare i
Sävsjö — och tjugotvå år gammal hade han vid
järnvägsbygget avancerat till schaktmästare. Hans intressen räckte
emellertid till även för annat. De sociala missförhållandena
upprörde honom, och första villkoret för en uppryckning såg han
i att folk höll sig nyktert. Nykterhetsrörelsen lade starkt
beslag på honom, och genom den fick han sin första skolning
för allmänna värv. Brinnande av iver att bekämpa
vrångheterna i samhället och särskilt dem han hade inför sina ögon
började han skriva i tidningar, och ett par år efter
sekelskiftet blev han redaktör för Västerbottens-Kuriren, som i hans
hand blev ett redskap för banbrytande social nydaning. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
