Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Karl Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
skulle också domarbanan öppnas för dem. Men
häradshövdingarna ville i allmänhet inte veta av några kvinnliga domare och
vägrade därför att anställa kvinnliga notarier på sina kanslin.
Det blev nej på nej över så gott som hela linjen utom från
Schlyter. Han hade varit för reformen och var också beredd
att medverka till dess genomförande. I Askim satt den första
kvinnan ting och hade därvid att tillämpa den av Schlyter
införda ordningen med omedelbara utslag, i stället för att
man eljes haft tid på sig att tänka över till nästa ting. Då
en talare i första kammaren 1929 uttalade farhågor för
rättsskipningens kvalitet med kvinnliga domare, svarade Schlyter,
att under 1928 i Askims domsaga Sveriges första kvinnliga
domare distanserat alla sina manliga kolleger i antalet domar,
som fastställts av Göta hovrätt, sju av nio. När sedan några
hovrättsråd i Svea hovrätt med Oelreich i spetsen —
presidenten Marks von Würtemberg stod utanför — fortsatte den
obstruktion, som inletts av häradshövdingarna, erbjöd Schlyter
henne att göra sin hovrättstjänst i Skånska hovrätten, vars
president han blivit.
Fast hans allmänna politiska intressen varit starka, har han
hållit sig till sitt fack, som varit stort nog att ge full
sysselsättning även åt en person med hans verksamhetslust och
arbetsförmåga. Därigenom har han undgått de slitningar, som
med hans bestämda uppfattning om saker och ting eljes icke
skulle ha kunnat undvikas, fått den rörelsefrihet han satt värde
på och kunnat sätta in hela sin kraft på det, som han varit
särskilt skickad att ta itu med. Att han lyckats så som han
gjort, betingas till en del av, att han politiskt haft det så bra
förspänt genom stödet av ett maktägande parti med anslutning
från andra partier. Hans företrädare Thyrén och Gärde hade
det inte så bra ställt. Särskilt var Thyrén utsatt för ett
hänsynslöst motstånd från socialdemokraterna. Men det politiska
biståndet skulle inte ha hjälpt, om ej Schlyter varit så väl
rustad, som han var, så förtrogen med vad som behövdes och
hur det skulle gripas an, så kunnig, förslagen och oförvägen,
så gåpåig och smidig på en gång. Processreformen hade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
