Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Torgny Segerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
individernas fria utveckling, bildnings- och rättsväsendet
vräkes undan. Det var olyckan, som Tyskland råkat ut för.
Striden mot nazismen, som från början haft en övervägande
principiell karaktär och avsett att belysa en europeisk
företeelse utan jordmån i Sverige, har efter hand fått även den
mera näraliggande uppgiften att bekämpa dess inträngande här
i landet. Sven Hedins försäkran till von Papen vid dennes
besök på Svensk-tyska föreningen, att Hitler har många vänner
i Sverige, var inte gripen ur luften. Den nazistiska
organisationen är visserligen svag, men den nazistiska rörelsen är
väsentligt starkare och drar fördel av den passivitet, varmed en
stor del av den svenska pressen behandlar de nazistiska
tilldragelserna, och den förtäckta, rent av öppna sympati, som
ägnas dem av en annan. Det är av ovärderlig betydelse att i
spetsen för det aktiva motståndet ha ett organ med Göteborgs
Handelstidnings styrka och en kämpe med Segerstedts mod och
strålande vigör. De prägla inte bara, vad han själv skriver,
utan hela tidningen. En stor daglig tidning som G.H.T. i
hans regi har Sverige hittills icke ägt, så gjuten i ett enda
stycke, så personligt fri och obunden av alla obehöriga
hänsyn till läsekretsens svagheter och hämningar, så otillgänglig
för varje intrång på den raka linjen i dess strävan.
Det sades förr och sägs kanske än — ty det, som en gång
sagts och slagit an, går gärna igen — att Segerstedt är en
negativ ande, som bara kritiserar och river ner, en pessimist, som
ser allting i svart. Påståendet är lika välfunnet, som att han
inte är kristet, för att han förkastar dogmerna och
underverken och läser bibett på samma sätt som andra
religionsurkunder. Som om inte den kamp han nu kämpar för rätt och vett
och mänsklighet skulle vara mera kristen än den slapphet, som
kelar med huggormarnas avföda. Och som om inte kritiken
skulle kunna vara positiv och, som hans ord en gång föllo,
”vila på livstro, en djupare och fastare sådan än den, som
alstrar den lösliga föreställnings- och stämningstjocka, som kritiken
vill skingra för att få se världen i klart dagsljus”. Inte heller
är det sant, att han misströstar om framtiden. Tvärtom har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
