Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - K. G. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
nister har han däremot hunnit med åtskilligt. När Schlyter
gick, hade denne ännu inte fått igenom mer än hälften av
sitt straffrättsliga jätteprogram, Det blev Westmans sak att
ta vid, och han gjorde det med kraft. På hans föredragning
genomfördes lagstiftningen om villkorlig dom, förvarings- och
interneringsreformen, humaniseringen av fånges vård och
behandling, preventivlagen och straffsatserna för särskilda brott,
jämkningen av nödvärnsrätten inbegripen. Samtidigt lät han
Schlyter som sakkunnig i departementet, kommittéledamot och
ordförande i strafflagberedningen fullfölja sitt arbete. I fråga
om inskränkningen av bötesförvandlingen liksom beträffande
tvångsuppfostran förelågo vid hans tillträde propositionerna
färdiga för remiss till lagrådet, men rörande förvaring och
internering samt villkorlig dom utarbetades de under Westmans
överinseende i anslutning till föreliggande kommittéförslag.
Lagen om fosterfördrivning tillkom på Westmans föredragning
och innebar en väsentlig inskränkning av det förslag Schlyter
arbetat för men dock ett framsteg. Eljes skedde inga väsentliga
rubbningar. Gruvlagsreformen anslöt till föreliggande förslag
från Schlyters tid, som Westman helt gick in för och även fick
igenom med en mindre jämkning. Det förslag till lösning av
de besvärliga frågorna om behandlingen av lösdrivare och
prostituerade, som nu föreligger, har framgått ur en utredning,
som han låtit verkställa.
Men politiken har upptagit endast en del, om också den
större, av Westmans gärning. Innan han gav sig den i våld,
hade han plägat mångårigt umgänge med vetenskapen, från
1910 som professor i rättshistoria vid universitetet i Uppsala,
:som han även sedan ägnat sin lediga tid. Han har skrivit
svenska rådets historia till 1306, skildrat den svenska nämndens
uppkomst och utveckling, undersökt kungsådreinstitutet i
svensk rätt under medeltiden och nyare tid samt är högt
skattad både som forskare och universitetslärare.
Hans betydelse som politiker ligger i vad han genom att ta
tillfällena i akt lyckats ”bärga i ladorna” under sina strövtåg
på olika fält och i olika sällskap. Det har, som han sade, inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
