Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - K. G. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
dela hans uppfattning om vad som borde göras eller icke göras.
Om den allmänna karaktären av sin uppfattning härom
yttrade han vid ett tillfälle, att han respekterade dem, som hade
långt gående krav, men räknade sig själv till ”den
anspråkslösa typ, som försöker bärga in i ladorna så mycket, som kan
ernås i olika situationer och under olika lägen”. Om han
därvid kommer över en skalp, ser han det inte ogärna. Då Wohlin
1929 som finansminister i ministären Lindman råkat i gluggen
för sin hållning till Jordbrukarbanken, men Trygger ville låta
udda vara jämnt, grep Westman till kniven. Att ett statsråd,
som fått ett klart och tydligt misstroendevotum från riksdagens
båda kamrar, stannade kvar i sitt ämbete skulle vara ett brott
mot parlamentarismens princip och draga in konungamakten
i striden, sade han, ”ty ingen regering, intet statsråd i detta
land kan sitta annat än antingen på riksdagens eller på
konungens förtroende”. Det var ”nog sagt”, som Victor
Lundberg brukade säga. Wohlin stöp. Som medlem av
borggårdsregeringen hade visserligen Westman femton år förut suttit
på konungens förtroende i stället för riksdagens, så han visste
av erfarenhet, att sådant förekommit efter Karl Johans tid,
men också att det skulle vara nog med en erinran därom för
att göra processen kort.
Under de senaste tio åren har den yttersta varit den
främste. När den stora uppgörelsen träffades 1933 mellan
Bondeförbundet och socialdemokraterna om att gräva ned stridsyxan
och hålla ihop, var Westman en av de drivande krafterna. Som
ordförande i andra lagutskottet hade han haft att jämka ihop
de olika uppfattningarna om arbetstid, arbetarskydd,
socialförsäkring och sociala jordfrågor och lär därvid ha utvecklat
framstående skicklighet. Då Bramstorp 1936 bildade regering,
blev Westman utrikesminister, och då Bondeförbundet sedan
ingick samregering med socialdemokraterna, blev han
justitieminister. Hans regeringspolitiska verksamhet har således
omfattat tre departement. Från hans utrikesministertid är
emellertid inte mycket att hågkomma. Den varade bara några
månader och vållade inga större påfrestningar. Som justitiemi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
