Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Anders Örne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
egen skog, och med virket byggde och reparerade man
bostäder och ekonomihus. Möbler och redskap tillverkades om
vintrarna av husfadern. Av ull och lin producerades tillräckligt
på gården. Spinningen, vävningen och stickningen verkställdes
hemma. Kläder syddes och skor tillverkades av material från
gården med hjälp av skräddare och skomakare, som under
arbetet voro medlemmar av familjen. Först mot sekelskiftet
började man i större utsträckning köpa förnödenheter från
städerna och lägga om gårdsbruket för avyttring av produkterna.
Familjehushållningen avlöstes av bytes- och
penninghushållningen.
Redan som pojke hade han således tillfälle att lära känna
olika hushållstyper och reflektera över deras egenheter,
företräden och nackdelar. Som student gjorde han i Uppsala
bekantskap med en ny, den kooperativa, som den praktiserades
av matlagsföreningen Ambrosia. Den kooperativa rörelsen
befann sig vid denna tid i uppgående. G. H. von Koch, som var
sekreterare i Kooperativa förbundet, hade givit ut en mycket
läst skrift om de kooperativa arbetarföreningarna i England,
och ute i landet började det växa upp konsumtionsföreningar
lite varstans. Örne fattade ett livligt intresse för rörelsen, i
vilken han såg en fortsättning på ny grund av den
familjehushållning, han mindes från sin barndom. Den hade slagits
sönder av arbetsfördelningen och skulle icke kunna återupptas
utan en oerhörd sänkning av levnadsstandarden. Men vad den
enskilda familjen icke förmådde på grund av det moderna
produktionssystemets natur, kunde många familjer göra, om de
slöto sig samman och i gemenskap anställde de specialarbetare
samt inköpte den tekniska utrustning som erfordrades. Fullt
genomförd skulle konsumentkooperationen återföra den
ekonomiska verksamheten till dess egentliga syfte, att direkt tjäna
tillfredsställandet av mänskliga behov, i stället för att vara
närmast en spekulation på vinst. För att skaffa medel till
kapitalbildning måste visserligen de sammanslutna hushållen även
under en kooperativ regim avstå från att konsumera hela sitt
arbetsresultat. Men som medlemmar i konsumtionsföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
