Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Anders Örne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
fingo de antingen gemensamt eller individuellt behålla ägande-
och förfoganderätten över det sparade kapitalet.
Det kapitalistiska produktionssystemets avigsidor hade
närmat honom till socialdemokratin, och då han lämnade Uppsala,
blev han medarbetare i Socialdemokraten. Men som
socialdemokrat förblev han först och sist kooperatist. Kooperationen var
centrum i hans samhällsuppfattning och är det fortfarande.
Som kooperatist vill han icke veta av något statsingripande
utöver det strängt nödvändiga. För kooperation under statens
ledning har han ingenting till övers, anser den snarast som
en styggelse. Kooperationen skall vara fri och hänvisad till,
vad den kan uträtta i öppen tävlan med den enskilda
företagsamheten. När staten lägger sin hand på den, spårar den
ur. Manchesterliberalismens ansats till reducering av
statsmaktens envälde över undersåtarna att gälla endast rätt och
ordning var dock för schematisk och verklighetsfrämmande för
att stå sig. Ett verksamt rättsskydd kräver en rad
socialpolitiska åtgärder: rätt till lika startvillkor för alla samhällets
medlemmar, skydd mot ocker på den enskildes nödställda
belägenhet likaväl då det gäller arbetsförhållandet som i
penningaffärer. Då tillgången på arbetskraft är riklig, tvingas den
enskilde arbetaren av hunger och köld att underkasta sig
oskäligt lång arbetstid och livsfarliga eller på annat sätt
nedbrytande anordningar på arbetsplatsen. En rad ekonomiska uppgifter
kunna också till fördel för medborgarna och utan någon risk
för statsabsolutism övertagas av staten eller tillgodoses under
dess medverkan. Det kommer an på att i varje särskilt fall
pröva, vilken driftsform är bäst. Under inga förhållanden
får den dock lägga hinder i vägen för det internationella
folkhushållets fria utveckling.
Internationalismen är ett huvudstycke i hans katekes.
Liksom kooperatismen inom landet går ut på samfällt utnyttjande
av tillgångarna oberoende av olika klasser och grupper, så
kräver den fritt utbyte mellan folken utan hinder av
statsgränser och ser i den avspärrning, som råder staterna emellan
i det ekonomiska samlivet, en förbrytelse mot utvecklingen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
