Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Anders Örne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
pen — skulle upphöra att finnas till som en irriterande
faktor i samhällslivet. Fördelningsproblemet skulle
visserligen stå kvar, men det kommer man inte heller ifrån i det
räntlinigaste kommunistiska mönstersamhälle. Som kooperatist
har han intet sinne för ett system med driftsnämnder för att
tillgodose arbetarnas inflytande på företagens drift, vare sig
vid sidan av fackföreningarna eller i stället för dem eller
som ett steg på vägen till industriföretagens överförande i de
vid varje företag anställdas händer. Vad vore vunnet med,
att vinsten tillfölle de i varje vinstgivande företag anställda”?
Endast det, att de arbetare, som kommit att arbeta i
lukrativa företag eller industrigrenar, skulle beredas en relativt god
ställning på de övrigas bekostnad! Från kooperatistisk liksom
från socialistisk synpunkt bör ingen annan skillnad finnas
mellan arbetarna vid olika företag än som kan härledas av olika
prestationer eller av nödvändigheten att åstadkomma en
frivillig omflyttning av arbetare från en verksamhetsgren till en
annan. Den, som uträttar mer eller har ett hårdare arbete,
bör ha bättre betalt än den, som gör mindre eller har ett
lättare jobb. Men varför skulle arbetarna 1 ett givande
näringsfång, vars avkastning betingas av yttre orsaker, gynnas
framför andra? Vad skulle de sociala förhållandena 1 landet vinna
på, att de fasta arbetarna vid t. ex. sockerfabrikerna övertoge
och dreve fabrikerna för egen räkning i stället för som nu till
förmån för aktieägarna? Knappast något. Sak samma med
övriga industrier. Däremot skulle arbetarklassen sprängas
sönder i en mängd inbördes olikställda grupper med intresse av
att så långt som möjligt utplundra varandra, tjäna på
varandras bekostnad. I ett kooperativt samhälle överskuggas alla.
grupp- och specialintressen av den gemensamma strävan, att
alla skola få sina behov fyllda på bästa möjliga sätt.
Kooperationen är en ekonomisk verksamhet, och de
ekonomiska frågorna ha även i övrigt framför andra sysselsatt Örne.
Men inte heller för honom är livet bara ekonomi. Tvärtom
ser han i en god samhällsekonomi endast en förutsättning för
tillgodoseendet av högre intressen. ”Människan lever icke av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
