Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Anders Örne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
den allmänna välfärden. Världen skall vara ett
sammanhängande arbetsfält för mänsklighetens skilda folkenheter. Ingen
har varit trägnare än han att framhäva det fria varuutbytets
nödvändighet. Frihandeln i dess vidaste mening har varit och
förblivit en kärnpunkt i hans uppfattning av de ekonomiska
och sociala problemen. En av hans vänner har erinrat om
en diskussion i London om luftspostförbindelserna mellan
Sverige och England, i vilken Örne deltog med ett anförande, som
slutade med framhållande av tullpolitikens förbannelse. I en
artikel om Storbritanniens upphävande av guldmyntfoten
återkom han senare till samma sak. ’Hur mörkt det än ter sig”,
skriver han i sitt för några år sedan utgivna arbete
”Kooperativa idéer och spörsmål”, ”måste dock till sist den insikten
slå igenom, att de olika folken och staterna behöva varandra,
och att det internationella varuutbytet måste återknytas,
såvida de europeiska folken vilja undgå att störtas ned i
fullständig ekonomisk och rättslig misär”. Under efterkrigstidens
brytningar har han i riksdagen och på de internationella
konferenserna hävdat det fria varuutbytets grundläggande
betydelse för den ekonomiska och politiska välfärden. När
deflationskrisen bröt in, kämpade han emot den ifrågasatta
höjningen av industritullarna, och under jordbrukskrisen några
år senare vände han sig med samma styrka icke endast mot
höjningen av jordbrukstullarna, utan också mot den i stället
vidtagna spannmålsregleringen, och inte bara som denna först
genomfördes av den frisinnade regeringen, utan också som den
sedan fullföljdes av den socialdemokratiska.
Hans mål är ett kooperativt samhälle med avkopplad
vinstspekulation i samverkan med motsvarande sammanslutningar
i andra länder. Under kooperativ ordning skulle
tillverkningen av artiklarna för massförbrukning i huvudsak
drivas för den allmänna konsumentorganisationens räkning
och arbetare bli sina egna arbetsgivare samt
motsättningen mellan den lilla gruppen arbetsköpare och den stora
massan arbetssäljare bortfalla, varigenom spänningen
mellan de båda parterna på arbetsmarknaden — klasskam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
