Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Thomas Masaryks Livsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
lackernas förjagande från Prag under Boleslav den djärve, en
annan om sachsarnas besegrande. Upptäckten av dessa
”åldriga minnesmärken av böhmiskt språk” hade på sin tid väckt
stort uppseende och tagits för god av de flesta dåtida
forskare. Med tiden hade dock tvivel börjat uppstå om deras
äkthet, och på 1880-talet fastslogs, att skrifterna voro förfalskade
och måste ha tillkommit tidigast på 1700-talet. Bland de
forskare, som särskilt medverkat till denna upptäckt, var
Masaryk, över vars huvud därför utlöstes en förbittring utan gräns.
Han stämplades som förrädare mot den tjeckiska saken, och
det antyddes, att regeringen i Wien skickat honom till Prag
för att undergräva tjeckernas nationella liv. Avslöjandet av
falsariet med handskrifterna hade rågat måttet. Men det var
fullt redan förut. Hans sociala och politiska radikalism, som
väjde varken för republik eller allmän rösträtt eller för att
tillerkänna kvinnorna samma rätt som männen och lät
studenterna på seminariet läsa både Marx, Zola och Tolstojs
”Kreutzersonaten”, hade fyllt det till brädden.
Striden om handskrifterna, om romantik och realism i
historia och politik, blev en vändpunkt i den tjeckiska
nationationalitetsrörelsens utveckling. Den nya riktningen vann i
styrka och framför allt ungdomen slöt upp kring Masaryk,
som i tidskriften ”Tiden” fick ett organ för sina kulturella
och politiska strävanden, för klara färger och mot den
tvetydighet och osäkerhet, som dittills utmärkt den tjeckiska
politiken med dess auktoritetstro och adelsberoende, för
demokrati och sociala reformer. Vid valen 1891 insattes Masaryk
i österrikiska riksrådet d. v. s. riksdagen. Den politik han
företrädde var utpräglat tjeckisk, men lika utpräglat
österrikisk. Han framhöll, vad det tjeckiska folket betytt för
Österrike, som i väsentlig grad fått sin karaktär av de
slaviska folkens insats. ”Vi hysa intet hat mot tyskarna”, sade
han, ”men vi hålla på den böhmiska statsrätten för det första
emedan det är vår politiska rätt och för det andra och framför
allt av ekonomiska skäl. Vi vilja icke, att den böhmiska
kronans länder skola omåttligt utnyttjas till fördel för den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
