Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Hitlers väg till makten - I utförsbacken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
att slå under sig land efter land för att slutligen med samlade
krafter vända sig mot dem själva. Den tyska inmarschen i
Polen möttes från London och Paris med krigsförklaring mot
angriparen. Bundsförvanten Italien, som enligt avtalet
omedelbart skulle gå i strid, föredrog att se tiden an och
inskränka sitt bistånd till fruktlösa medlingsförsök. Polackerna
drevos visserligen undan men fördröjde genom sitt motstånd
de tyska operationerna i väster så länge, att fransmän och
engelsmän lyckades tränga in mellan fästningslinjerna och
sätta sig fast på tyska sidan om gränsen mot Frankrike. För
att frigöra sina trupper i Polen och försäkra sig om ryska
förnödenheter måste Hitler därför finna sig i, att
ryssarna trängde in i landet och besatte hela Östra Polen,
fast de därmed grusade hans gamla plan på polska
Ukraina som bräckjärn mot det ryska och flyttade den ryska
gränsen ett stort stycke närmare Berlin. Under trycket av
de övermäktiga tyska stridskrafterna i väster och de ryska
i öster måste polackerna efter ett hjältemodigt försvar
slutligen ge upp och tillsvidare underkasta sig en ny delning
av landet, som åt dem själva lämnade kvar endast en tysk
lydstat.
Samspelet mellan Hitler och Stalin visade, hur litet de s. k.
ideologiska motiven betydde, när de sattes på prov. I ett
enda slag vräktes hela den grund, på vilken den naziska
rörelsen och makten byggts upp, i grus och spillror. ”Bål.
verket” mot kommunismen förvandlades i en handvändning
till inkörsport för densamma. Sovjetryssland inbjöds att stiga
fram och ta för sig, vad som passade det i det allt utom
kommunistiska Polen, bara det hjälpte Nazityskland i dess
knipa. Den alltsedan rörelsens början drivna propagandan
mot Stalin och hans anhang blåstes av. Dödsfienderna blevo
hjärtevänner och betygade varandra sin ömsesidiga
högaktning efter att förut ha skymfat varann som de värsta
ogärningsmän världen någonsin skådat. De ideologiska
knivkastningarna, som kostat tusentals människor livet, hade mest
varit sken och bedrägeri. Det enda, som betydde något, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
