Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Hitlers väg till makten - I utförsbacken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[Ne]
51
mer att förbli, vad det är”, men de båda staterna ha
upptäckt, att de bäst tjäna sina intressen genom att ”komma till
samförstånd med varandra’”, sade han. Ämnet var
grannlaga. Så sent som på nyåret 1937 hade han inför tyska
riksdagen stämplat bolsjevismen som ”världsrevolutionens d. v. s.
världsförstörelsens” doktrin, ”en outhärdlig fiende för
världen ”, ”en giftig bacill”, vars bärare alla tyska arbetare borde
sky som ”internationella parasiter”. Själv komme han aldrig
att fraternisera med dem. För övrigt skulle varje avtal
mellan Tyskland och dagens bolsjevikiska Ryssland sakna allt
värde. På partidagen i Nürnberg ett halvår senare sade han sig
likaledes ”på det mest kategoriska sätt avvisa att bli knuten
samman med de makter, vilkas program är Europas
förstörelse”, och denna ståndpunkt vidhöll han ännu i
riksdagstalet i januari 1938. ”Det finns en stat”, sade han, ”med
vilken vi icke önska några närmare förbindelser. Jag menar
Sovjetryssland. Vi betrakta alltjämt och mer än någonsin
bolsjevismen som människonaturens nedbrytande egenskaper
förkroppsligade.” Det var inte lätt att med bibehållen
värdighet förklara, hur han nu kommit att ingå förbund med en
så illa anskriven stat. Då var det tacknämligare och
framförallt ofarligare att smäda Polen, som han i förbund med den
nyss så avskydde världsförstöraren krossat. Det blev därför
nu i hans framställning en härd för våld och barbari både
mot landets egna och framför allt mot tyskarna, vilka
påstodos ha haft det ”förfärligt” ställt under ett folk, som ”stod
djupt under det”, och då ingen bättring skedde, hade han
till slut nödgats gripa in och förlossa dem ur deras vånda. Det
var dock inte mer än fyra år, sedan han i polackerna sett
”en stor och patriotisk nation med den förståelse och kordiala
vänskap, som man möter hos uppriktiga fosterlandsvänner”,
inte mer än halvtannat år sedan han funnit Tysklands
förbindelser med Polen för vart år bättre, så att ”med
utgångspunkt från Danzig alla slitningar avlägsnats” och ersatts med
enig samverkan, inte mer än ett år, sedan han sagt sig vara
övertygad, att den då fyraåriga tysk-polska pakten skulle leda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
